Herr talman! Jag har varit på praktik en dag. Jag var på praktik med polisen och tittade på hur man tillämpar lagen om klampning, sanktionsavgiften och så vidare. Det tog inte mer en än dag för mig att förstå att detta måste förstärkas; det måste ändras.
Jag tänkte då: Varför är det så? Jag sitter nu för nionde året i riksdagen och den tredje mandatperioden. I åtta år satt jag i socialförsäkringsutskottet. Där såg jag den handlingskraft som Alliansen hade när man skulle förändra allt. Man skulle ut med fuskare. Det var till och med så när man avskaffade den bortre parentesen i sjukförsäkringen att människor var tvungna att ta ambulans för att komma till Arbetsförmedlingen. Det finns ett sådant fall.
Då tänkte jag: Varför är det så här? Varför har man inte varit lika kraftfull här? Varför tog det sju år och tio månader att förstå att man behöver komma med ett förslag om klampning, om 74 ton och om annat? Jag funderade verkligen på varför det tog så lång tid för Alliansen. Varför blev det så? När man skulle jaga folk i sjukförsäkringen gick det ju å andra sidan jättesnabbt. Det gick jättefort, utan att man reflekterade. Där visade man handlingskraft. Här fanns det ingen handlingskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Men jag vet vad svaret är, herr talman. Det förklarade ju förra statsministern Fredrik Reinfeldt. Näringslivet är ett särintresse, inget annat. Det var så Fredrik Reinfeldt kallade det svenska näringslivet.
Det visar exakt det jag har upplevt under mina nio år som riksdagsledamot. Under åtta år visades handlingskraft när det gällde att jaga folk ut ur sjukförsäkringen. Men i trafikutskottet visades inte någon handlingskraft för att underlätta för näringslivet i Sverige, och så blir det när man ser på näringslivet som ett särintresse.
I dag ser vi här, som Maud Olofsson säger, ivriga bävrar. Nu är det en befrielse i Alliansen, känns det som. Nu har de äntligen förlorat regeringsmakten och får tycka vad de vill, och det hörde vi faktiskt en moderat här i talarstolen säga. Äntligen har man förväntningar på regeringen, och det är självklart att man har på en regering som ska leverera, för den förra regeringen, med statsministerns i spetsen, såg ju näringslivet som ett särintresse.
Jag hoppas, herr talman, att Alliansen med dess ivriga kraft tillsammans med oss fattar riktigt viktiga beslut för den svenska näringen i stället för att käbbla här i riksdagen. Vi måste verkligen vara konstruktiva för den svenska näringens skull.
(Applåder)