Herr talman! Vi för en dialog med alla länder som sitter i säkerhetsrådet och även andra, naturligtvis. Alla är inte övertygade om att det är rätt väg att gå att behandla frågan om Burma i säkerhetsrådet. Bland de länder som motsätter sig det finns Kina och Ryssland. Det är också länder som vi fortsätter att ha en dialog med om detta, inte minst med inriktning på vad vi kan göra för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna för befolkningen i Burma.
Genom Sida ger Sverige stöd till bland andra exilbaserade oppositionella. Det är ett viktigt stöd för att säkerställa att det även bland burmeserna själva pågår ett arbete för att förändra den politiska situationen i Burma. Vi stöder till exempel en radiostation i Oslo och Euro-Burma Office i Bryssel. Det är exilregeringens kontor i Bryssel. Den ledande personen där besökte Sverige för någon vecka sedan. Jag träffade honom, och vi kunde då diskutera ytterligare hur vi kan förbättra stödet till Burmas befolkning och till dem som arbetar för ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.
Vi tror att det är viktigt att hitta nya vägar för att ge stöd till det burmesiska folket. Det är ett av skälen till att vi har bestämt att vi ska genomföra en internationell konferens om Burma. Där ska vi se hur vi kan få det internationella samfundet att utveckla sitt stöd till den burmesiska befolkningen och till det civila samhället utan att därigenom ge stöd till den burmesiska regimen. Konferensen kommer att behandla biståndsfrågorna inom ramen för EU:s gemensamma ståndpunkt där vi har satt gränserna för hur vi ska agera gentemot Burma.
Politiska påtryckningar är naturligtvis fortsatt viktiga. Samtidigt tror vi att man kan göra mer än vad som görs i dag för att bistå de nödlidande bland befolkningen. Det handlar om att vidta flera olika åtgärder och att göra det samtidigt. Formerna för konferensen är fortfarande under utarbetande, men ambitionen är att försöka sammanföra så många betydelsefulla internationella aktörer som möjligt i Burma på biståndsområdet.