Herr talman! Bostäder är onekligen något som engagerar. Det har vi hört i dag och även i tidigare debatter. Vi vet också att vi har en varierad bostadssituation i landet. Storstadsregionerna lider av gigantisk bostadsbrist medan andra orter har problem med stor utflyttning eller rent av ensidiga bostadsmarknader.
Egentligen berör en debatt om hyresrätten som upplåtelseform endast en del av det mycket större och övergripande problemet med underskott på bostäder, inklusive hyresrätter. Orsakerna till detta problem är flera, och vi kommer knappast att lösa det genom fler regleringar för hyresrätter eller genom att enbart kommunala bolag får sätta normen för hur mycket en lägenhet får kosta. Vi kommer inte heller att lösa problemet med för få bostäder genom att vi i riksdagen bestämmer om en kommun får ombilda en hyresfastighet till en kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt eller till och med sälja en hel fastighet. Tvärtom riskerar fler regleringar i denna riktning att försena och försvåra byggande över lag.
Herr talman! Jag vill efter denna korta inledning yrka bifall till utskottets förslag.
Vänsterpartiets förslag i betänkandet innebär i princip att man tror att det kommer att byggas fler hyresrätter om vi ser till att alla hyror fastställs utifrån vad de kommunalt ägda lägenheterna kostar. Man ska enbart verka efter självkostnadsprincipen, inte få ombilda sina fastigheter till någon annan upplåtelseform och absolut inte få sälja dem, om det är det som medborgarna i den sagda kommunen vill ha.
Inte heller skulle man få finansiera nödvändiga upprustningar, eftersom man inte skulle kunna ta ut hyran för att finansiera en upprustning. Man kan säga så här: Den vänsterpartistiska självkostnadsprincipen skulle i princip bli en självförstörelseprincip för hela bostadsbeståndet. Självklart skulle det byggas en och annan lägenhet i allmännyttan, men det skulle samtidigt slå undan benen för alla andra aktörer som vill bygga hyresrätter i Sverige i dag.
Problemet, herr talman, med att det byggs för få lägenheter och för få bostäder i Sverige är inte att vi har få lagar och regler, utan det är att vi har för många lagar och regler.
I dag har vi en lagstiftning som gäller hyressättningen som togs fram i bred enighet tillsammans med hyresmarknadens parter och som trädde i kraft i januari 2011. När vi pratar om en fungerande hyresmarknad är det därför viktigt att vi tar in synpunkter och kan hålla oss till de överenskommelser som vi har kommit överens om.
I den första utvärdering som Boverket gjorde och som presenterades precis innan påsk kan vi se att hyrorna inte alls har stuckit i väg över huvud taget utan att det är ökningar på 2-3 procent per år. Vi får se vad Boverket kommer fram till. I den ursprungliga propositionen fanns det ett uppdrag till Boverket att se över den nya lagstiftningen.
En annan aspekt som är mycket aktuell just i dag är det stora upprustningsbehov som finns i miljonprogrammen. De fastighetsägare som inte har underhållit sina fastigheter står inför en gigantisk utmaning. Samtidigt finns det goda exempel runt om i hela landet på fastighetsägare som har haft ett kontinuerligt underhåll på sina fastigheter från 60- och 70-talet ända fram till i dag. Det finns också goda exempel där fastigheter har varit i stort behov av renovering och där man i god dialog tillsammans med hyresgästerna har kommit fram till rimliga hyresnivåer.
Regeringen har såklart beaktat risken för kraftiga hyreshöjningar. Det tas upp i skyddsregeln, som tidigare har nämnts. Vi har, som jag sade, en bred överenskommelse, och jag tror att det är viktigt att vi försöker hålla oss till den.
Socialdemokraterna skriver i sin motion att regeringen har avpolitiserat bostadsmarknaden och ser det som något negativt. Jag tar det tvärtom som en komplimang. Att parterna på hyresmarknaden får ta ett stort ansvar för utvecklingen på densamma är bra för hyresmarknaden på lång sikt.
Återigen, herr talman: Är det något som inte skapar fler bostäder är det fler regler.
Vi har en ordentlig avvägning mellan olika intressen vad gäller skyddsregeln. Det står också uttryckligen i propositionen att det är hyresgästens intresse som ska gå först. Därför finns det inte heller något absolut undantag när det gäller renovering och tillbyggnad.
Det är viktigt - och det är uttryckligen sagt i propositionen - att man som fastighetsägare inte ska använda ombyggnad som ett sätt att finansiera vad som egentligen skulle vara ett nödvändigt underhåll. Däremot måste det alltid finnas en realistisk möjlighet för fastighetsägare att finansiera tillbyggnader, ombyggnader och renoveringar. Annars skulle vi se ett fastighetsbestånd som på sikt kommer att raseras ännu mer.
Vi har en ganska ny lagstiftning som är svår att utvärdera än så länge. Vi får se vad som händer. Boverket utvärderar, och vi får se vad hyresnämnderna kommer fram till i sina utslag. Det uppdraget finns också hos Boverket i dag.
Det finns, herr talman, några motioner som förvånar mer än andra i det här betänkandet. Den som kanske förvånade - eller förskräckte - mig allra mest var den som gäller detaljplanereglering av upplåtelseform. Det förslaget kommer inte att leda till att en enda ny hyresrätt byggs i Sverige. Däremot är risken uppenbar att det byggs betydligt färre lägenheter.
Återigen: Det är inte fler regler som behövs för att vi ska få fart på bostadsbyggandet, utan det är färre regler och enklare processer.
Det som är lite fascinerande är att redan PBL-kommittén avstyrkte förslaget att man skulle detaljplanereglera fram upplåtelseformerna. Detaljplaner måste vara kommunens övergripande verktyg för att ta fram hur man ska använda sin mark - inte vilken typ av fastighet som ska stå på en viss tomt.
Det finns många andra sätt som man kan använda för att styra mot fler hyresrätter, som jag antar är det Socialdemokraterna vill. Det kan man göra med tomträtter eller markanvisningsavtal. Det finns många goda exempel på hur man har lyckats med det.
Det orimliga i förslaget från S, V och MP framgår om man tänker sig en markägare som vill bygga en hyresrätt på en fastighet, medan detaljplanen säger att det måste byggas en bostadsrätt. Vad händer då? Med största sannolikhet kommer det inte att byggas något hus över huvud taget, och bostadsbristen fortsätter sin lunk i svensk nutidshistoria. Alternativt måste detaljplanen ändras. Vad innebär det? Jo, detaljplaner tar tid och öppnar upp för nya överklaganden. Är det två saker vi absolut inte ska göra för att kunna bygga fler bostäder i Sverige i dag är det att begränsa möjligheten att bygga och att skapa längre planprocesser.
Däremot måste jag ändå ge oppositionen en eloge för att ansatsen är god. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform. Den möjliggör flexibilitet och tillväxt och möjliggör bättre flyttkedjor och attraktivare städer. Dess värre riskerar ytterligare reglering i detaljplaneringen av upplåtelseformen att det inte kommer att byggas några lägenheter över huvud taget. Därför är det förvånande att Socialdemokraterna står bakom ett sådant förslag.
Herr talman! Sist men absolut inte minst skulle jag vilja passa på att nämna det tillkännagivande om stärkt besittningsskydd för misshandlad maka eller sambo som hela civilutskottet står bakom i dag.
Att vi stärker brottsoffrens ställning är en självklarhet för mig. Det är också viktigt att komma ihåg att den grundläggande problematiken med våld i nära relationer inte löses genom att vi ändrar i hyreslagstiftningen, utan vi måste också se över andra delar av lagstiftningen för att komma till rätta med det problemet. Det är också en fråga som regeringen har tagit på stort ansvar, vi har en nationell samordnare och det finns väldigt många insatser som regeringen har aviserat för att komma till rätta med problemet med våld i nära relationer.
Däremot är detta en del som är nödvändig att se över, och därför är det glädjande att hela utskottet tillsammans kan göra det här tillkännagivandet.
Tillsammans med många av de andra insatser som regeringen gör på det här området borgar detta för en stärkt ställning för människor som drabbas av våld i nära relationer.
(Applåder)