Herr talman! Genom det kryphål som uppstod i samband med att Alliansen för några år sedan förändrade reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker översköljs svenska folket numera av marknadsföring från diverse aktörer som säljer alkoholdrycker via internet. De har svenskspråkig kundtjänstpersonal och lockar med fraktfri leverans. Det är ingen bra utveckling. Det tycker i varje fall inte vi från den rödgröna sidan.
Trots att Alkohollagsutredningen 2009 förespråkade ett förbud har regeringen inte gjort mer än att tillsätta en utredning för marknadsföring samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans. Grundfrågan huruvida dessa aktörer över huvud taget är lagliga ingår inte i utredningen. Det är märkligt. Man brukar inte ha utredningar på andra områden där man inte är riktigt säker på om verksamheten är laglig eller inte. Det måste ju vara en grundläggande aspekt, men vi kanske kan få svar på från allianshåll hur ni ser på om detta är lagligt eller inte. Vi får väl anledning att återkomma till denna debatt under höstens allmänna motionstid. Utredningen presenteras ju i juli.
Herr talman! Jag gjorde en sökning på nyhetsartiklar om dessa kommersiella företag som ibland går under benämningen vinklubbar. En av aktörerna som tiotusentals svenskar varit kund hos gick i konkurs vid årsskiftet, enligt uppgift med skatteskulder till svenska staten på runt 40 miljoner kronor. Enligt en handläggare på Skatteverket som intervjuats fick man intrycket att företaget lämnats vind för våg av de ansvariga.
Jag tycker att det är märkligt att det kan få rulla på så här när det enligt medieuppgifter var känt hos kronofogden redan 2009 att skatteinbetalningarna inte sköttes. Efter anmälan från nykterhetsrörelsen 2011 har för övrigt utredningar hos myndigheterna startat för att utröna om de kommersiella vinklubbarna över huvud taget bedriver sin verksamhet inom ramen för gällande lagstiftning.
I grund och botten menar IOGT-NTO att diskussionen kokar ned till frågan huruvida de är lagliga eller ej. Det är lagligt att hjälpa privatpersoner att föra in alkohol från andra EU-länder genom att sälja transporttjänster, men de anmälda företagen erbjuder inte bara transport utan även rådgivning, reklamation och administration kring köpet.
Det har rimligen aldrig varit riksdagens mening att tillåta kommersiell förmedling på det här sättet. Vi har därför en reservation om att lagstifta kring ett förbud mot kommersiell förmedling av alkoholdrycker av andra aktörer än Systembolaget.
Herr talman! Vad beträffar frågan om en ny EU-strategi för alkohol skulle jag vilja slå ett slag för att alkoholreklam uppmärksammas. Tv-reklam med alkoholdrycker riktas sedan flera år till en svensk publik genom att de kringgår svensk lagstiftning när de sänder från utlandet. I EU finns emellertid en så kallad effektlandsprincip där det i dag pågår en process, även i det fallet efter en anmälan från nykterhetshåll.
Jag tror att det vore en framgångsfaktor för det förebyggande arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna om regeringen engagerade sig mer i frågor om reklam inom ramen för processen med en ny alkoholstrategi för EU. En del tv-sändningar, som jag nämnde som exempel, är ju från Storbritannien så en samverkan med dem vore en bra början för att få förståelse och acceptans för att reglera detta bättre. Det är ju lite svårt i dag för den enskilde individen att göra en anmälan. Det är rätt snårigt att leta sig in i hur man gör.
Herr talman! Frågan om att komma till rätta med mängdrabatt på lådviner eller bag-in-box avfärdas alldeles för enkelt av utskottets majoritet. Faktum är att både Statens folkhälsoinstitut och Systembolaget har uttalat stöd i riktning mot att komma till rätta med detta problem. Det skulle också, enligt underlaget i betänkandet, vara förenligt med EU-rätten. Det kan alltså inte vara något argument.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3 och 4.