Fru talman! Utredningsväsendet är en viktig del av det politiska systemet. Det hånas ibland i den politiska debatten att saker ska utredas innan de kan beslutas, som om det vore något dåligt.
Utredningsväsendet är precis tvärtom. Det ska bland annat säkra kvaliteten i beslut som är viktiga för samhällsutvecklingen. Utredningar kan föra in och dra nytta av forskning och därmed höja kvaliteten på regeringens beslutsunderlag och kunskapsnivån bland oss parlamentariker, om det är en parlamentarisk kommitté. Utredningsväsendet ska också belysa frågor mångsidigt och allsidigt. En utredning kan även bidra till långsiktig politisk enighet i svåra och kontroversiella frågor.
Jag har själv suttit med i ett antal olika utredningar och kan vittna om hur viktiga dessa processer är.
Fru talman! Enligt 9 kap. 9 § riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens beslut. Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för kommittéernas arbete under den tid som berättelsen avser samt uppgifter om kostnaderna för kommittéarbetet och fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Skrivelsen hanteras av oss som sitter i konstitutionsutskottet, och betänkandet går under namnet Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2020, m.m .
Vi i konstitutionsutskottet är i princip eniga i betänkandet, med undantag för en reservation från Sverigedemokraterna, som bland annat inte önskar en redogörelse över könsfördelningen inom kommittéerna.
Fru talman! Jag vill upplysa dem som följer debatten om att utskottet, i samband med behandlingen av kommittéberättelsen, under flera år har följt könsfördelningen i kommittéerna. En måttstock för om det råder underrepresentation är om mindre än 40 procent av ett kön är representerat, vilket även framgår i förarbetena till diskrimineringslagen. Konstitutionsutskottet har använt denna måttstock vid tidigare granskningar av regeringens utnämningsmakt och jämställdhet bland utnämnda myndighetschefer och chefer vid utlandsmyndigheterna.
Fru talman! Statistik i sig löser inte problemet med underrepresentation, men det hjälper oss att belysa vari problemen ligger och titta på var det finns ojämställd fördelning och om det finns möjlighet att göra förändringar där. I tabellen i betänkandet framgår det att kvinnor i gruppen ordförande tidigare har varit underrepresenterade, men under senaste åren har denna grupp varit praktiskt taget jämnt könsfördelad.
Samtidigt visar tabellen att över 60 procent av sekreterarna är kvinnor, vilket enligt måttstocken innebär att män är underrepresenterade i den yrkeskategorin. Utskottet framhäver vikten av att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkeskategorier.