Fru talman! Absolut! Men jag tror att det på den här nivån är ungefär som när vi utser statsepidemiologer eller tar fram de främsta experterna på väldigt hög nivå. Då går man inte efter kön utan efter kunskap och kompetens. Det kan ju vara en sned könsfördelning även bland virologer och experter på det området, men då är det intressantare att titta på varför det är så. Varför är det inte lika många tjejer eller killar som läser detta på universiteten och får dessa positioner i samhället? Det är ju i så fall den delen man ska göra statistik över.
När vi sedan ska välja experter ur en liten grupp kommer de experter vi väljer och kommitténs sammansättning att återspegla sammansättningen i den begränsade grupp som vi väljer ur. Det kommer förmodligen att bli fler kvinnor än män som ordförande de kommande decennierna eftersom fler kvinnor än män har höga positioner i det offentliga i dag. Om man ska göra en sådan här undersökning är det mer intressant att göra den på den nivån - vad beror det här på?
Det är fortfarande en underrepresentation av kvinnliga chefer inom det offentliga givet att det är 64 procent av de anställda inom det offentliga som är kvinnor. Det är alltså fler kvinnor än män inom det offentliga, och då blir det också i absoluta tal fler kvinnor än män som är chefer inom det offentliga. Men procentuellt sett, i förhållande till sin andel, är fler män chefer inom det offentliga. Då kan man göra en undersökning av detta, snarare än att på den här nivån, där vi väljer bland kanske fem tio experter i Sverige, gå efter vilket kön de har. Jag tror att det är fel nivå att göra denna statistik på.
De experter vi tar in tar vi in för deras kompetens, ingenting annat. Det är så även inom andra områden i samhället. Ska man göra den här statistiken får man göra den på lägre nivå, längre ned, och titta på varför det finns en snedfördelning redan där.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)