Fru talman! I propositionen säger regeringen att
livsmedelsfrågorna är viktiga för konsumenten. Bra
mat till rimliga priser skall stå i centrum för livsme-
delspolitiken. Man säger vidare att det finns ett starkt
samband mellan kost och hälsa. Därför bör Livsme-
delsverkets övergripande mål vara att i konsumenter-
nas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet,
redlighet i livsmedelshanteringen samt bra matvanor.
I och med Sveriges inträde i EU den 1 januari
1995 blev även jordbrukspolitiken, och därmed livs-
medelsfrågorna, en del av den svenska vardagen i ett
EU-perspektiv. Det ställs många frågor. Hur blir det
med innehållsdeklarationen i livsmedel? Blir den lika
bra och säker som tidigare när jordbruksprodukterna
nu får röra sig fritt mellan länderna? Den fråga som
allra mest engagerar folk just nu är om importörer,
grossister och butiker kommer att märka köttproduk-
ter med ursprungsland.
Vid en Demoskopundersökning som genomfördes
i februari i år ställdes frågan: "Hur viktigt är det för
dig att det framgår på kött som säljs i Sverige vilket
land det kommer ifrån?"
67 % ansåg att det var mycket viktigt och 23 % att
det var ganska viktigt. Det betyder att 90 % av kon-
sumenterna i undersökningen satte stort värde på att
få veta var de köttprodukter man äter har sitt ur-
sprung.
I den debatt som pågår gäller detta krav också
produkter som är förädlade i Sverige när råvaran har
ett annat ursprungsland.
Många motioner som har kommit in till lagutskot-
tet handlar om dessa frågor, men det är Jordbruksde-
partementet och jordbruksutskottet som egentligen
har hand om dessa frågor.
Ett annat område inom livsmedelspolitiken som är
viktigt för konsumenterna är användningen av tillsat-
ser i mat samt märkning av livsmedel både vad gäller
tillsatser och datum.
Av de 18 motioner som behandlats i utskottet in-
för justeringen av det här betänkande handlar 16 om
dessa frågor. Det handlar om kontroll av och gräns-
värden i livsmedel. Berörda departement och myn-
digheter arbetar hårt inom EU med att hävda Sveriges
syn i konsument- och livsmedelsfrågorna inom alla
områden där vi tycker att vi har kommit litet längre än
övriga EU-länder. Motionärerna är väl tillgodosedda i
och med att arbetet redan pågår för fullt.
Även om ingen systematisk gränskontroll får ske
vid import från ett annat EU-land kommer enligt de
uppgifter jag har tagit del av de stora livsmedelsked-
jornas grossistföretag att skärpa sin egenkontroll av
importerade livsmedel. Det gäller såväl säljarkontroll
med besök hos producenterna som kvalitetskontroll i
egna laboratorier. I detta kan vägas in allt från djur-
hållning i exportlandet till färdig vara som lämnar
grossistledet och går vidare in i detaljhandeln. I sista
hand kontrolleras varorna i butiken genom den egen-
kontroll som butiksägaren är skyldig att tillämpa.
I det här sammanhanget får vi inte heller glömma
bort de frivilliga konsumentorganisationernas kontroll
och Konsumentverkets insatser när det gäller varor
som ligger i butiksdiskarna. I sista hand kan natur-
ligtvis både konsumenter och grossister låta bli att
köpa varor som man är tveksam till.
Sammantaget har vi i Sverige en bra organisation
när det gäller kontroll. Den garanterar att vi får säkra
livsmedel. I maj kommer branschens företrädare att
träffas för att diskutera en frivillig överenskommelse
om ursprungsmärkning av animalieprodukter. Jord-
bruksminister Margareta Winberg kommer i Bryssel
att driva frågan om att alla EU-länder skall tillämpa
ursprungsmärkning.
Vi har ett bra utgångsläge, men det betyder inte att
vi skall slå oss till ro. Det finns fortfarande en hel del
att göra för att förbättra innehållsdeklarationer, sänka
gränsvärden m.m.
Även om ursprungsmärkningen är en viktig fråga
är innehållsdeklarationer och gränsvärden nog så
viktiga för personer som har allergier eller är över-
känsliga. Det kan vara livsavgörande att säkert kunna
veta vad mat som man köper innehåller för tillsatser,
färgämnen och sammansatta ingredienser. Man måste
kunna veta att man inte blir sjuk av den mat man äter.
Det måste bevakas noga att innehållsdeklarationerna
är korrekta och skrivna på ett språk som alla förstår.
När det gäller sammansatta ingredienser finns det i
dag inget krav på att ange annat än namn om ingredi-
ensen utgör mindre än 25 % av livsmedlet. De nordis-
ka länderna har nu föreslagit att Codex Alimentarius,
som är samlingsnamn för internationella standarder
när det gäller gemensamma program, skall sänka
gränsvärdet till 5 % och att en lista skall utarbetas
över sådana ingredienser som alltid måste anges på
grund av att de är kända för att ge allergiska och and-
ra reaktioner hos överkänsligs personer oavsett hur
små mängder som används i livsmedel. Den frågan lär
vara aktuell även inom EU-området.
Folkhälsoaspekten måste vara tongivande även i
framtiden. Den skall vi aldrig ge avkall på. Det är en
viktig princip för vårt fortsatta arbete. Enligt den s.k.
Cassis de Dijon-principen får ett mottagarland inte
hindra import av en vara som är godkänd i tillverkar-
landet. Det finns dock ett undantag som kan hindra
import. Det är om varan strider mot svenska bestäm-
melser för skydd mot hälsorisker. Det kan tolkas så att
livsmedel som bedöms otjänliga i Sverige kan åter-
sändas till exportlandet. Det finns således goda utsik-
ter att även fortsättningsvis behålla en god kvalitet på
livsmedlen i Sverige.
Slutligen vill jag säga några ord om revisorernas
förslag.
Sedan en tid ankommer det på butiken att genom-
föra egna kontrollprogram under överinseende av den
kommun där butiken är belägen. Enligt Riksdagens
revisorer får dock inte en egentillsyn inkräkta på en
aktiv tillsyn från myndigheternas sida. Revisorerna
föreslår nu en utvärdering av kommunernas insatser.
Revisorerna föreslår också att länsstyrelsernas roll
skall utvärderas för att klargöra den regionala nivåns
roll i livsmedelstillsynen nu när Livsmedelsverket har
som uppgift att följa upp den kommunala till-
synsverksamheten.
Slutligen vill Riksdagens revisorer att avgiftssys-
temet skall ses över med avseende på vilka delar av
tillsynen som skall finansieras via skatter vilka som
skall avgiftsfinansieras. Utskottet har för sin del be-
slutat bifalla revisorernas förslag till riksdagen som en
utredning av livsmedelstillsynen enligt RR8:1994/95.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Riksdagens reviso-
rers förslag och därmed också till yrkande 18 i motion
Jo238 av Göte Jonsson m.fl. Jag yrkar avslag på de
övriga motionerna och bifall till betänkande LU20 i
övriga delar.