Fru talman! Jag vill börja med att kommentera en
del som Rigmor Ahlstedt sade. Det är tyvärr så att det
har skett en försämring på det här området i och med
EU-medlemskapet. Vi diskuterar mycket om djur-
transporter. Men om vi skall vara ärliga och läser
noga om vad som händer har vi fått en försämring när
det gäller djurtransporter.
Det tror jag att Rigmor Ahlstedt känner till. Den
okunnigheten tror jag henne inte om. Kan det möjli-
gen vara så att Centern har en viss vilja att försköna
EU-medlemskapet? Det som har skett när det gäller
djurtransporter är att vi inte längre får ha kvar våra
bestämmelser om transport av högdräktiga djur och
djur som är nyförlösta. De bestämmelserna infördes i
Sverige för att man såg att många av de djuren dog
vid transporterna.
När det gäller djurskyddslagarna kan vi bara hop-
pas att Sverige driver de frågorna i EU. Eftersom det
inom EU är totalharmoniserat på jordbruksområdet
innebär det, om vi börjar driva frågan om djurskydds-
lagarna, att om vi får direktiv från EU är det direkti-
ven som gäller här. Det är knappast troligt att de ge-
mensamma direktiv som skulle kunna komma på
djurskyddsområdet skulle vara lika bra som de svens-
ka djurskyddslagarna. Det är alltså så att vi inte kan
driva djurskyddsfrågor i EU. Då riskerar vi att våra
svenska djurskyddslagar blir betydligt sämre. Det är
något som förskräcker.
Jag står här i talarstolen därför att jag har skrivit
en motion om allergier. Några av de att-satser som
finns i den motionen har behandlats i betänkandet.
Det gäller framför allt färgämnen i livsmedel och
godis, och det gäller också utarbetandet av ett system
för märkning av livsmedel avsedda för allergiker.
Jag har själv i min nära släkt många allergiker,
bl.a. livsmedelsallergiker. Jag vet att mycket liten
mängd av vissa ämnen kan, i det här fallet för ett litet
barn, innebära döden. Det är alltså av yttersta vikt att
vi i Sverige går före på det här området.
Man kan fråga sig vad som är en rättighet. Är det
en rättighet att få stoppa in någonting i ett livsmedel
som människor kan riskera att dö av, eller är det en
rättighet att ha den tryggheten att kunna äta mat som
säljs i butiker och veta att man inte utsätts för risker?
För mig är svaret på den frågan självklar.
Det måste vara så att man skall kunna köpa livs-
medel och garanterat veta att de inte innehåller nå-
gonting som man kan befara att man är överkänslig
mot. Det måste klart framgå om det finns sådana
ämnen i maten eller inte.
Man kan också fråga sig som om det är en frihet
att få ha azo-färgämnen, framför allt de röda och
oranga ämnena i godis, när vi vet att så många barn är
överkänsliga mot dem. Det är en överkänslighet som
nästan alltid följer när barn är allergiska. Man kan
som allergiker börja att vara allergisk mot hund eller
något annat. Så småningom blir man allergisk och
överkänslig även mot andra ämnen. Just det röda
färgämnet är någonting som väldigt många barn blir
allergiska mot.
Man kan fundera på vad det leder till. En sak som
det leder till är att de barnen mår mycket illa på ett
sätt som vi ofta inte reagerar på att det är allergiskt.
De blir oroliga och rastlösa, och de får ofta mycket
stora problem i skolan. Vad är det för en frihet? Är
det en frihet att kunna leva på ett sätt så att jag kan
leva ett fullvärdigt liv, eller är det en frihet att kunna
stoppa in vad som helst i livsmedel?
Här måste Sverige gå före. Medlemskapet kan inte
innebära att vi gör det sämre. Det har vi gjort. Det har
kommit in stora partier med godis, framför allt lös-
godis, som vi vet innehåller azo-färgämnen som tidi-
gare var förbjudna.