Fru talman! Jag ska börja med att tacka statsrådet
för svaret. Det är utförligt vad gäller frågan om den
digitala radion men inte lika utförligt vad gäller frå-
gan om maktkoncentration i medierna.
Digital radio i marknätet liknar lång färd mot - ja,
vadå? Den digitala radion startade sina sändningar
1995. Hittills har Sveriges Radio lagt ut runt 300
miljoner kronor på sändningarna. Man har sänt utan
att några kunnat lyssna, därför att inga mottagare har
funnits ute på marknaden. Det har funnits kanske
1 000-2 000 mottagare. Sedan årsskiftet sänds digi-
talradio eller DAB-radio bara i storstadsområdena.
För drygt ett år sedan, under vårvintern 2001, dis-
kuterade public service-beredningen behovet av en
skyndsam utredning för att se över digitalradion. Det
blev också så småningom riksdagens beslut i juni
2001, om jag inte minns fel. Det är beklagligt att
statsrådet har dröjt så länge med att tillsätta utredaren
och att ha en så lång hantering av utredningen. Jag
tror inte att någon i public service-beredningen trodde
att ordet "skyndsamt" skulle innebära att produkten
skulle bli klar runt årsskiftet två år senare. Statsrådets
politik har lett till fortsatt miljonrullning för Sveriges
Radio utan möjlighet för människor att lyssna på
programmen.
Som jag skrev i min interpellation finns det två
grundproblem för den digitala radion. Det är dels
dyra mottagare, dels det mycket smala utbudet. Det är
i praktiken bara Sveriges Radios sändningar man kan
lyssna på. Statsrådet stängde effektivt ute de kom-
mersiella aktörerna. Det fanns ett förslag till fördel-
ning från Radio- och TV-verket men det kom inget
beslut från statsrådet. Jag skulle därför vilja fråga
statsrådet: När räknar statsrådet med att utredandet
ska vara klart? När kan en eventuell lagstiftning träda
i kraft?
Jag vill upprepa min fråga om maktkoncentration
i medierna: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta
för att tillåta mångfald inom rikstäckande radio? Det
är ett problem att det i praktiken bara är tillåtet för en
aktör - om man räknar med Utbildningsradion är det
två aktörer - att sända rikstäckande radio. I statsrå-
dets svar försvaras monopolet och maktkoncentratio-
nen med att monopolet disponerar så stort utrymme.
Det skulle Berlusconi i Italien också kunna ställa upp
på. I och med att han disponerar så många nät och
kanaler skulle det vara ett argument för att den makt-
koncentrationen är bra.
Åter till frågan: Vilka åtgärder avser statsrådet att
vidta för att tillåta mångfald inom rikstäckande radio
eller, annorlunda uttryckt, är mångfald bra inom riks-
radio, ja eller nej?