Herr talman! Jag delar din uppfattning att det är viktigt att det här är en process och att den går lite långsamt fram.
Jag har läst om den franska revolutionen. Efter revolutionen försökte man ändra almanackan och skapa helt nya helgdagar. Det gick inte. Det höll ett litet tag. Sedan föll detta sönder. Jag tror att det rätta sättet är att det organiskt växer fram. Och jag tycker att det är viktigt att i den här processen lyfta fram frågan, även i form av små debatter i kammaren.
Jag ska förklara en av mina ursprungstankar i den här frågan. Det handlar om när man gick i skolan på lördagarna. Herbert, min skolkamrat, slapp alltid att vara med på lördagarna, för han tillhörde den judiska församlingen och hade sabbat på lördag. Vi andra var väldigt avundsjuka på honom.
Men det här visar ju att det är en process som har pågått länge och att man har löst det efterhand. Jag tror att vi är på väg att så småningom lösa detta. Men då kommer arbetsmarknadsprinciperna in, och det blir svårt. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att vi lyfter fram den frågan.
Jag skulle vilja höra lite grann med dig: Känner du till hur man arbetar vidare med den här frågan?