Herr talman! Det är lite märkligt att tänka sig att jag i ett anförande om högst fyra minuter ska kunna ha synpunkter på det som har varit en bas i uppbyggnaden av hela vår mänskliga kultur och civilisation, nämligen tideräkningen. Tideräkningen har ju byggts upp av en viss kultur, och den kulturens värden har färgat almanackan. Almanackan har sedan format vår vardag.
Det finns alltså ett stort historiskt sammanhang. Förändringar i almanackan och förändringar i tideräkningen har hängt samman med stora samhälleliga omsvängningar, paradigmskiften eller andra stora kulturella förändringar. När vi en gång i tiden började odla fick solen och tideräkningen en synnerligen stor betydelse. Det formade de första almanackorna och reste de första obeliskerna.
Sådana här kulturella sidoblickar kan kanske vara lite roliga, men nu kommer jag till det som är allvarligt. Kopplingen mellan vardagens almanacka och tideräkning är starkt kulturbärande. Så var det redan med jordbrukssamhällets uppfinning av almanackan.
Den tideräkning vi använder i samhället i dag har, frånsett några smärre justeringar, varit oförändrad sedan den infördes när de första munkarna kom hit. De hade dessutom med sig ett nytt rättssystem, den romerska rätten. Allt detta betydde en väldig förändring av samhället. Senare gjordes en justering om elva dagar då vi övergick från den julianska kalendern till den gregorianska. Men det är en liten detalj.
Det finns i dag två tideräkningar i Sverige. En del använder den islamiska tideräkningen i sin kulturella vardag. Dessutom finns den kristna tideräkningen, som vi har använt under mycket lång tid. I ett pluralistiskt samhälle är det av vikt att man har en viss frihet när det gäller hur man hanterar sin vardagsalmanacka. Därför har vi lagt fram ett förslag om dispositiva helgdagar, för att vi ska kunna tillgodose andra kulturers vardagskultur och tideräkningar. Därför vill jag nu yrka bifall till reservation 1.
Jag tror att dispositiva helgdagar skulle ha stor betydelse för olika religiösa grupper men också för dem som är helt sekulariserade. Jag menar att de gamla, uråldriga tideräkningshelgerna som har att göra med midvinter - jul - midsommar och höst- och vårdagjämningarna skulle vara rent sekulariserade helgdagar som skulle ligga fast. I övrigt skulle man ha möjlighet att disponera sina helgdagar utifrån den kultur man själv vill bekänna sig till.
I detta anförande instämde Gustav Fridolin (mp).