Fru talman! En hörnsten i en reglerad invandring är att den som nekats asyl ska återvända till sitt hemland. Beviljas man asyl ska man få hjälp och stöd för att bli en del av samhället. Nekas man asyl i ett slutligt beslut, inom ramen för en rättssäker process, ska man lämna landet.
Dessvärre fungerar detta i dag oerhört dåligt. Det är rapporten från Riksrevisionen, som är utgångspunkt för dagens debatt, ännu ett bevis för. Problematiken är inte ny. De negativa konsekvenserna är omfattande. Vi får växande skuggsamhällen med människor som vistas i landet utan att ha rätt till det. Med skuggsamhällen förknippas social utsatthet, illegalt arbete och i vissa fall kriminalitet. Särskilt barn drabbas hårt av detta.
Vi får också en uppluckring av den reglerade invandringen. Det är särskilt allvarligt med tanke på den omfattande asylinvandring Sverige har haft i kombination med en illa fungerande integration. Invandringspolitiken behöver nu vara mycket stram. Våra resurser ska gå till människor som har skyddsbehov, inte till dem som saknar sådant skyddsbehov.
I Riksrevisionens rapport, som utgör ett viktigt bidrag i debatten, framgår det svart på vitt hur illa ställt det är. Riksrevisionen har följt 23 000 ärenden från åren 2013 och 2014 där det har beslutats att en person ska lämna Sverige. Fyra år senare hade enbart drygt hälften av de studerade ärendena avslutats med en registrerad utresa från landet. I nära hälften av dessa fall fanns därmed inte en utresa från Sverige registrerad efter fyra år.
I ett mycket stort antal fall lämnar den asylsökande inte frivilligt landet efter ett avslagsbeslut. Han eller hon går under jorden eller vägrar på annat sätt att följa beslutet. Migrationsverket lämnar då över fallet till polisen. Polisen har i sin tur mycket svårt att verkställa utvisningsbeslut.
Riksrevisionen pekar på en rad brister. Till exempel bedöms styrningen av återvändandeverksamheten som svag, otydlig och splittrad.
Det yttersta ansvaret för hur illa det fungerar vilar på den socialdemokratiskt ledda regeringen. I sex år har man haft möjlighet att förstärka återvändandepolitiken, bland annat genom
ökade resurser
tydliga prioriteringar
krav i regleringsbrev
nya verktyg för berörda myndigheter
åtgärder i utrikespolitiken.
Men regeringen har gjort alltför lite, och det som har gjorts har dessvärre fått liten effekt.
Resultatet som Riksrevisionen redovisar talar för sig självt. Det är nu nödvändigt med krafttag för att fler som ska utvisas faktiskt också utvisas. Moderaterna har nyligen presenterat åtta förslag för hur fler ska lämna landet efter utvisningsbeslut. Jag vill här i kammaren i dag nämna några av dessa.
Det första är fotboja, som komplement till förvar, då personer bedöms inte fullt ut vilja samarbeta med myndigheterna inför verkställighet av ett utvisningsbeslut.
Det andra är anmälningsplikt för asylsökande. En asylsökande ska vara tillgänglig för Migrationsverket. En person som avviker utan att lämna kontaktuppgifter ska förlora rätten till både boende och bidrag.
Det tredje är informationsplikt för det offentliga Sverige. Skatteverket och andra myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och polisen vid kontakt med personer som vistas i Sverige utan att ha rätt till det.
Det fjärde är att stoppa bidrag vid olovlig vistelse. Vi moderater vill införa nationell lagstiftning som i princip förbjuder kommuner att ge ekonomiskt stöd till personer som befinner sig olovligen i landet.
Det femte är att villkora biståndet. Konsekvensen av att vägra ta emot egna medborgare som utvisats från Sverige bör vara att biståndet från Sverige dras in eller minskas.
Det måste en gång för alla bli slut på dubbla budskap i invandringspolitiken. Riksrevisionen nämner i sin rapport att målkonflikter försvårar återvändandeverksamheten. Gymnasielagen är det kanske mest tydliga exemplet. Det är en lag som S-MP-regeringen har drivit fram och som S-MP-regeringen nu vill göra ännu mer generös. Gymnasielagen ger ett budskap till omvärlden att den som kommer till Sverige kan få stanna kvar trots att han eller hon inte respekterar ett utvisningsbeslut; det finns i Sverige förr eller senare chansen till amnesti. Det är förstås väldigt olyckligt.
Fru talman! Detta är ett på många sätt dystert område. Det finns därför skäl att lyfta fram en positiv sak: En majoritet i utskottet, i vilken Moderaterna ingår, ställer sig bakom Riksrevisionens förslag om en grundlig utredning som avser uppdrag och ansvarsfördelning mellan de tre myndigheter som ansvarar för återvändandeverksamheten - Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården. Enbart Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig mot detta förslag.
Precis som Riksrevisionen skriver föreligger i dag betydande problematik med överlappande ansvarsområden, oklara ansvarsförhållanden, identiska arbetsuppgifter och brutna ansvarskedjor rörande återvändandeverksamheten. Det är högt motiverat med en grundlig utredning på området. I uppdraget bör ingå att överväga en förändring av dagens myndighetsorganisation.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 1 av Moderaterna och Kristdemokraterna samt till socialförsäkringsutskottets förslag under punkt 2.