Herr talman! De nuvarande studiestödens utform-
ning har stora brister som olika regeringar försökt att
avhjälpa. Studiestödssystemen skall bidra till att mot-
verka social snedrekrytering till utbildningar, skapa
likartade möjligheter till högre utbildning var man än
är bosatt i landet, beakta jämställdheten mellan könen
samt skapa likartade förutsättningar oavsett vilket av
stödsystemen som kommer till användning. Nuvaran-
de studiestödssystem fyller inte de uppställda kraven.
Det ger inte heller goda förutsättningar att stimulera
till högre utbildningar främst för studieovana grupper
som ser studiemedelssystemen som ett orimligt lån
som inte kan återbetalas.
Studiemedelssystemen är dessutom ojämlika och
skapar orättvisor som också bidrar till konflikter och
skapar dåligt studieklimat. Regeringen har därför
tillsatt en kommitté för reformering av studiestödssys-
temen. I betänkandet framhålls vikten av att kommit-
tén noga beaktar såväl jämställdhetsfrågorna som
utformningen av studiestödssystem som motverkar
social snedrekrytering.
Det hade ju varit klädsamt om Ulf Kristersson, när
han talade om social snedrekrytering, hade tänkt tan-
ken att låta studiestödsutredningen titta på allt samti-
digt och se det som en helhet i stället för att medverka
till att slå ut CSN-kortet. Jag skall återkomma till det,
men jag tycker att det är en av de stora bristerna i de
förslag som majoriteten lägger.
I uppdraget till utredningen framhålls också vikten
av att förändringarna ses i ett helhetsperspektiv. Jag
förutsätter att utredningen också bidrar till att ett nytt
studiestödssystem utvecklar möjligheterna för alla
studerande att utnyttja den utbildning som ger bästa
studieutbytet oavsett var i landet utbildningen är för-
lagd. Inte minst ur ett regionalpolitiskt perspektiv är
detta av yttersta vikt. Men också ur ett ekonomiskt
perspektiv ger dessa förutsättningar bättre utbyte för
samhället. Det ger också bättre förutsättningar för
kravet på en internationellt hög utbildningsnivå för så
många som möjligt.
Den kärva ekonomiska situationen i landet medför
att regeringen föreslagit betydande nedskärningar i
viktiga stödformer. Det är med stor förvåning som jag
noterar att nedskärningarna och försämringarna görs
nu, samtidigt som regeringen lägger stora summor på
nya studiestöd som ytterligare skapar orättvisor i
systemet.
Herr talman! Barntillägget i svux och svuxa slo-
pas, i YTH-utbildningarna återinförs det särskilda
vuxenstudiestödet, CSN-kortet avskaffas, resebidraget
till elever vid statens skolor för vuxna avskaffas,
basårsutbildningen i komvux premieras med ett sär-
skilt stipendium. Det är alltså förbättringar som pre-
mierar de starka och nedskärningar som slår mot de
svaga.
Jag måste då ställa frågan: Var finns jämställdhe-
ten? Var fanns Mona Sahlin när dessa förslag lades
fram? Sammantaget blir resultatet av regeringens
förslag att kvinnor med låg eller bristfällig utbildning
missgynnas medan satsningar huvudsakligen görs på
tekniska utbildningar.
Regeringen har nu tillsatt en studiemedelsutred-
ning. Varför då inte låta den analysera och lägga
förslag till ett sammanhållet studiemedelssystem? I
stället gör man indragningarna först och utformar nya
system senare. Var finns logiken? Varför slår majori-
teten mot de svaga och premierar de starka?
Herr talman! Otaliga är de brev och uppvaktningar
som framfört synpunkter mot ett avskaffande av
barntillägget i svux och svuxa. Regeringen hävdar att
ett borttagande av barntillägget skall beaktas inom
ramen för familjepolitiken. Vi vet i dag att stora ned-
dragningar sker i familjepolitiken. Barntillägget beak-
tas inte i regeringens förslag i familjepolitiken. Vilka
jämställdhetsaspekter fick råda när regeringen tog
beslutet om att avskaffa barntillägget?
Varför slår regeringen hårdast mot de svagaste
grupperna - de som saknar grundutbildning, de som är
arbetslösa, de med stor försörjningsbörda? Var finns
jämställdheten, Mona Sahlin? De som drabbas är
huvudsakligen kvinnor, i många fall ensamstående
kvinnor med barn. Många tvingas avbryta sina studi-
er. Besparingarna skall göras rättvisa och fogas in i ett
rimligt sammanhang. Varför inte skjuta på beslutet
om barntilläggen till studiemedelsutredningen? Sam-
tidigt gör regeringen besparingar i barnbidragen som
innebär att studiebidragets belopp också skrivs ner.
Som konsekvens av att folkpartiet motsätter sig be-
sparingen på barnbidraget avslår vi också sänkningen
av studiebidraget.
För ett år sedan behandlades denna fråga i social-
försäkringsutskottet. Ett enigt utskott yrkade avslag på
den regeringens förslag eftersom den socialdemokra-
tiska ledamoten Lena Öhrsvik ansåg att den aviserade
parlamentariska utredningen inte onödigtvis skulle
bindas upp i delfrågor. I dag är tonen en annan. Var är
socialdemokraterna i denna fråga i dag? Nu binds
utredningen upp. Nu tas ingen hänsyn till rättvisa och
jämställdhet.
I betänkandet tas också frågan om CSN-kortet
upp. Visst är 81 miljoner en viktig besparing. Men en
avveckling av CSN-kortet skapar negativa konsek-
venser för friheten att välja utbildningsort. Denna
frihet är ett viktigt utbildningspolitiskt mål. Bespa-
ringen slår mycket hårt mot högskolor och universitet
i Norrland. Umeå universitet har i dag större riksre-
krytering än universiteten i söder. Ett avskaffande av
CSN-kortet spolierar förutsättningarna för Umeå
universitet och högskolorna i Norrland att konkurrera
på lika villkor. Samtidigt ger en avveckling sämre
förutsättningar för elever i landets glesbygder att söka
utbildning över hela landet.
Redan nu spelar närheten till hemorten mycket
stor roll vid val av studieort och utbildning. Med
ökade resekostnader kommer närhetsfaktorn att få en
ännu större betydelse. Detta kommer att försämra
Norrlandshögskolornas konkurrenssituation, skriver
rektorerna vid Umeå universitet, högskolan i Luleå
och Mitthögskolan. Varför vägs inte detta viktiga
studiestöd in i den samlade utredningen?
Herr talman! Vid utskottets utfrågning om CSN-
kortet anförde SJ att 40 av de 81 miljonerna är att
hänföra till s.k. olönsam trafik. Vid avskaffande av
CSN-kortet belastar det ett annat statligt konto. Rese-
ersättningen för elever vid riksgymnasier och special-
skolor uppskattades till 30 miljoner. Kvar att finansie-
ra blir då 11 miljoner. Rimligen borde denna viktiga
fråga kunna vägas in i utredningen.
Regeringen föreslår att resebidraget till studerande
vid statens skolor för vuxna skall avvecklas. Vilka är
dessa studerande och vilka studievillkor har de? Det
är huvudsakligen kvinnor som på grund av avsaknad
av barntillsyn, eller besvärliga kommunikationer till
komvux, väljer att läsa vid statens skolor för vuxna.
Vid SSVH i Härnösand uppger 20 % av eleverna att
de tvingas sluta sina studier om resebidraget dras in.
Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten, 26 %
har mer än 50 mil. De gör i genomsnitt åtta resor per
läsår. De flesta av eleverna saknar någon form av
annat studiestöd. Det enda stödet är detta resebidrag.
Regeringen hävdar också i budgetpropositionen
att distansutbildningen vid SSVH skall prioriteras.
Därför görs inga besparingar i utbildningen. Varför
gör man då utbildningen omöjlig för stora delar av
eleverna? Var finns jämlikheten och rättvisan? Var
fanns Mona Sahlin när denna fråga beslutades av
regeringen?
Rimligen borde även denna fråga som är så viktig
för dem som har det svårast att skaffa sig grundut-
bildning hänskjutas till prövning i studiemedelsut-
redningen. Inte minst eftersom kostnaden är margi-
nell.
Herr talman! Jag vill fråga vänsterpartiet: Var
finns jämställdheten och jämlikheten i denna fråga?
Varför står ni inte upp för era ideal? Det räcker inte
med vackra tal på gator och torg. Det gäller att också
se rättvisan i vardagen. Ni borde ta ställning i denna
viktiga fråga.
Herr talman! Folkpartiet förutsätter att den tillsatta
studiestödsutredningen arbetar skyndsamt för att ta
fram ett sammanhållet studiemedelssystem som ger
bättre rättvisa och rimligare utbildningsmöjligheter än
dagens system. I avvaktan på detta anser folkpartiet
att både barntillägget i svux och svuxa, CSN-kortet
och resebidraget till elever vid SSV skall finnas kvar
och hänföras till utredningen för övervägande.
Samtidigt anser vi att nya utgifter som studiestöd
till YTH-utbildning och stipendium vid basårsutbild-
ning inte skall realiseras.
Herr talman! I SfU:s betänkande 15 behandlas re-
geringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd och
möjligheterna till avskrivning av studielån vid de
9 000 nya N/T-platser som skall inrättas vid universi-
tet och högskolor.
Detta nya stöd skapar nya orättvisor. Kostnaden,
som beräknas till 1,6 miljarder, är orimlig för en till-
fällig satsning på 9 000 personer. Samtidigt skapas
möjligheter för dem som avbrutit sin utbildning att få
en betald utbildning som deras studiekamrater som
kämpat sig igenom sin utbildning gått miste om.
I ett läge då saneringen av statens budgetunder-
skott kräver stora uppoffringar av grupper med sämre
förutsättningar och sämre ekonomi finns det inte ut-
rymme för några satsningar på speciellt utvalda grup-
per. Regeringens och utskottsmajoritetens förslag bör
därför avslås.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser-
vationerna 7, 25, 33 och 34 i betänkande 12 samt till
reservation 1 i betänkande 15. Självfallet står jag
bakom övriga reservationer som Folkpartiet har fogat
till de två betänkandena.