Herr talman! De två betänkanden som vi behand-
lar i dag innehåller en rad olika frågor som rör vårt
studiesociala system, inklusive de olika studiestöden.
Jag tänkte koncentrera mig till att kommentera frågor
rörande CSN-kortet och de allmänna riktlinjerna för
ett nytt studiestödssystem. Därutöver finns det ett
antal andra frågor som också behandlas i betänkande-
na, men jag kommer att avstå från att närmare kom-
mentera dem.
Attackerna mot CSN-kortet har varit flera under
de senaste åren. Oavsett regeringskonstellationer har
CSN-kortet varit föremål för diskussioner. Man har
velat dra in det statliga stödet till det. Nu har man
lyckats. I det betänkande som nu ligger föreslås att
den statliga subventionen till kortet skall plockas bort.
Jag tycker att det är mycket beklagligt att man har
lyckats med detta. CSN-kortet är ett av de få studie-
sociala stöd som vi har vid sidan av det ordinarie
stödet. Det spelar dessutom en viktig roll för många
studerande.
Att Sverige är ett stort land till ytan känner alla
här i kammaren till. Det gör att vi har ett stort antal
studerande som måste resa ganska långa vägar för att
kunna studera. Det gäller inte bara studerande från
glesbygder, landsbygder och småorter utan även stu-
derande som kommer från större orter och storstads-
områden. De måste i dag resa till andra studieorter
därför att just den utbildning de vill ha finns på någon
av de regionala högskolorna. CSN-kortet är ett viktigt
stöd till de studerande som behöver röra på sig och
som måste resa till andra studieorter. I kronor och
ören räknat betyder det väldigt mycket för enskilda
studerande.
Även om föregående talare ifrågasatte de studie-
sociala stödens roll är jag övertygad om att just
CSN-kortet har haft en betydelse för ett antal stude-
randes möjligheter att studera och kunna göra det på
ett acceptabelt sätt.
Det har funnits en rad pluseffekter med att ha
CSN-kortet. Det har redovisats i olika sammanhang
även om det inte syns i det här betänkandet. Sedan
man fick CSN-kortet utvidgat till att omfatta fler
reseföretag har det inneburit att färre studerande åker
på vägarna i dag, dvs. vi har ökat trafiksäkerheten.
Det är färre unga studerande som är inblandade i
olyckor på våra vägar. Den unga generationen har
också på det här sättet lärt sig att använda de kollekti-
va transportmedlen. Man har vant sig vid att utnyttja
den möjligheten.
Det har funnits väldigt många missuppfattningar
om CSN-kortet. En sådan missuppfattning som med
jämna mellanrum har presenterats både här i kamma-
ren och utanför i olika artiklar är att detta bara skulle
vara en subvention av SJ. Så har inte kortet varit
konstruerat de senaste åren. Så var det en gång i tiden,
men genom de förhandlingar, omförhandlingar och
förändringar som har skett ingår numera i subventio-
nen att man kan flyga, utnyttja olika bussföretag osv.
Strävan har hela tiden varit att få fler och fler med på
rabatten. Värdet av rabatten har ökat för varje om-
gång.
I vårt budgetalternativ har vi i Centern presenterat
en finansiering av detta. Men vi har också insett att
det finns ett allmänt behov av att hålla ner statens
kostnader. I det arbete som har pågått i utskottet har
vi lanserat ett kompromissalternativ som skulle ha
inneburit att vi hade fått en finansiering inom ramen
för det totala studiestödet. Jag har vid att par tillfällen
framfört i utskottet att vi skulle ge CSN i uppdrag att
på nytt förhandla med reseföretagen med den mycket
klara fingervisningen att kostnaderna för detta måste
minska ur samhällets synvinkel och att CSN, när de är
klara med en sådan förhandling, får se vilka möjlighe-
ter det finns att finansiera detta inom ramen för det
totala studiestöden. Man får alltså göra omfördelning-
ar. Sedan skulle man kunna återkomma med ett för-
slag till riksdagen.
Det tredje steget skulle vara att den nu sittande
Studiestödsutredningen fick i uppdrag att även titta på
hur man skulle kunna lösa detta på lång sikt och få
med det som en bit i det samlade studiestödet.
Nu gick det inte att få gehör för en sådan tanke i
utskottet. Utskottsmajoriteten har avvisat den och
säger att det bara skulle ha drabbat studiebidraget och
att det har drabbats tillräckligt mycket. Jag tror att det
hade funnits fler alternativa vägar att pröva än att bara
angripa studiebidraget. Det finns ju rätt många olika
stödformer inom studiestödet som man skulle kunna
titta på. Man skulle kunnat plocka en liten bit här och
en liten bit där om så man hade önskat.
Nu ville man inte det. Utskottsmajoriteten bygger i
betänkandet upp fromma förhoppningar om att detta
skall räddas på något sätt. Man säger att CSN ändå
har möjligheten att försöka förhandla fram rabatter
och att avgiftsbelägga kortet. Jag tror att det är from-
ma förhoppningar. Tyvärr tror jag att CSN-kortet
försvinner med detta. Det som kommer i stället kom-
mer att vara betydligt mindre gynnsamt. På sikt
kommer dessa rabatter att tvina bort eller försvinna.
Det har ju funnits ett värde i att någon har garanterat
CSN-kortet. Jag beklagar alltså inriktningen på det
här beslutet.
Herr talman! Låt mig sedan gå över till de litet
mer långsiktiga frågorna som gäller studiestödets
utformning. Jag tycker att regeringen och socialde-
mokraterna krånglar till ett redan krångligt studi-
estödssystem. I årets budgetproposition har man lagt
till diverse olika lösningar. Man har plockat in
NT-stöden, nu blir de visserligen modifierade till en
form av SVUXA, man har föreslagit stipendier som
skulle gälla basårsutbildning i komvux, man har före-
slagit avskrivningsregler osv.
Detta sker i ett läge när vi redan har ett synnerli-
gen krångligt och för individen många gånger svår-
överskådligt system. Personer hamnar dessutom i
väldigt olika förutsättningar när de studerar trots att
de sitter på samma utbildning. Det är litet märkligt att
man har valt detta samtidigt som vi har en utredning.
Vi var överens om direktiven till den utredningen
under den förra mandatperioden. Vi skall försöka
åstadkomma ett mer samordnat och enhetligt studi-
estödssystem.
Vi har ställt upp fyra övergripande mål.
Ett är att vi anser att skuldbördan efter studietiden
måste lättas. Enligt alla undersökningar som har pre-
senterats är det den viktigaste åtgärden för att trygga
rekryteringen till högre studier och minska den sociala
snedrekryteringen. Till skillnad från Ulf Kristersson
har jag uppfattningen att det har en ganska stor bety-
delse hur studiestödet är utformat.
En annan huvudprincip från vår sida är att syste-
met skall konstrueras så att subventionerna i systemet
lyfts fram. Merparten av samhällssubventionen skall
ligga på bidragsdelen.
För det tredje anser vi att vi skall försöka åstad-
komma en studiefinansieringsmodell som skapar så
litet byråkrati som möjligt. Den skall vara enkel och
lättöverskådlig. Det kan man inte säga att dagens
system är. Det leder till att många har både dubbel-
och tredubbelsökt för att vara säkra på att få den mest
förmånliga stödformen. Det skapar ju bara byråkrati.
Den fjärde punkten i vårt förslag är att vi anser att
systemet måste vara finansierat fullt ut. Det innebär
en väldigt kraftig restriktion för hur mycket utrymme
som finns för att tillföra pengar. Vi har sagt att vi ser
det studiesociala systemet som en investering. Att en
sådan här del av samhällets stödsystem har en hög
prioritet i förhållande till andra system motiverar en
prioritering i förhållande till andra samhällssektorer.
Herr talman! Med hänvisning till att vi skall för-
söka hålla ned antalet omröstningar här i kammaren,
vill jag, när det gäller betänkande SfU12, endast yrka
bifall till reservationerna 2 och 33. När det gäller
betänkande SfU15 vill jag yrka bifall till reservation
nr 1.