Herr talman! Konventionen om barnets rättigheter
från år 1989 stadgar i artikel 12 att barn har rätt att
uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Detta borde
inte minst gälla då ett barn berörs av ett domstolsbe-
slut. Olika lösningar kan väljas för att tillförsäkra
barnet rättigheter.
Den nu gällande lagstiftningen har sökt tillförsäkra
barnen en rätt att komma till tals t.ex. i vårdnads- och
umgängesmål dels genom motivuttalanden om att
barnets önskemål skall beaktas, dels genom en sär-
skild lagbestämmelse om att barnet i vissa fall kan
höras inför rätten, dels genom bestämmelser om vård-
nads- och umgängesutredning genom socialnämndens
försorg.
Enligt en allmän princip i vår rättsordning skall
var och en som har ett av rättsordningen skyddat in-
tresse också ha talerätt rörande det intresset. Denna
princip har uppmärksammats av utredningen om bar-
nets rätt, SOU 1987:7. Utredningen föreslår att bar-
nets talerätt i mål om vårdnad och umgänge enligt
föräldrabalken samt i mål om verkställighet av domar
och beslut i sådana mål skall omfatta en argumenta-
tionsrätt och en klagorätt. Barn skall med andra ord
inte ha rätt att kunna ta initiativ till en process mot
föräldrarna om att vårdnaden skall tas ifrån föräldrar-
na eller endera av dem.
Åldersgränsen för barns processbehörighet före-
slås i utredningen sänkas från 15 år till tolv år. Dessa
processbehöriga barn skall enligt utredning kunna få
rätt till ett offentligt biträde. En sådan talerätt uppfyl-
ler enligt kristdemokraternas mening på ett mer till-
fredsställande sätt barnkonventionens krav i artikel
12.
Ett barn som fyllt tolv år är fullt medvetet om vad
som händer och bör få möjlighet att påverka sin
framtid. Att frånta ett äldre barn denna rättighet vore
att försätta barnet i en betydligt sämre situation än den
påfrestning en domstolsprocess kan innebära. Den
instabilitet en osäker tillvaro utgör är betydligt svårare
för barnet att hantera än eventuella åsikter som förs
fram av föräldrarna i syfte att påverka barnet. Ett
barns relation till föräldrarna måste bygga på tillit och
respekt, inte tvång. Att ta hänsyn till barnets bästa
innebär att ge barnet en rätt att vara part i rättegången.
Utskottsmajoriteten tycks mena att en talerätt för
barn skulle vara "ett steg i fel riktning" för att få till
stånd samförståndslösningar. Jag delar inte den upp-
fattningen. Om föräldrarna vet att barnet kan komma
att uppträda som part i processen kan detta medföra
att de drar sig för att starta en vårdnads- eller um-
gängesprocess. På så sätt kan barns talerätt gynna
samförståndslösningar och minska antalet processer i
domstol.
Ett argument som regeringen för fram mot en tale-
rätt är att målen skulle bli mer komplicerade. Detta är
ett mycket svagt argument. Det viktigaste måste väl
ändå vara att med barnet i centrum få en allsidig be-
lysning, och inte i första hand att vara orolig för att
målen blir komplicerade.
Regeringens förslag går inte tillräckligt långt. När
det gäller ekonomiska förhållanden över huvud taget
har barn genomgående talerätt. Vidare anses barn ha
talerätt och således rättsordningens skydd för sina
intressen i vissa mål som gäller personliga förhållan-
den men inte i andra. Således betraktas barnet som
part i mål om vård enligt LVU. När det gäller den
antalsmässigt största gruppen av mål som rör barn,
nämligen den där föräldrarna efter en skilsmässa eller
i annat sammanhang gör upp om eller tvistar om
vårdnad och umgänge, har barnet däremot inte tale-
rätt.
Även om det ganska länge varit hänsynen till bar-
nets bästa som skall avgöra utgången i en vård-
nadstvist, handlar dock vårdnadsprocessen fortfarande
ofta om vem av föräldrarna som skall ha rätt till bar-
net. Inger Segelström säger i debatten här i dag att
barnet inte skall behöva ta ställning till den ene eller
andre föräldern. Nej, just det. Barnet kanske har en
egen uppfattning och en egen vilja som inte överens-
stämmer med den hos någon av föräldrarna.
Tiden är nu mogen att bryta detta synsätt och i
stället se till att barnet som en självständig part med
egna intressen kan föra talan. En talerätt för barn
också i vårdnadsfrågor skulle medföra ett mer enhet-
ligt synsätt inom olika rättsområden. Det är svårt att
motivera att barnet skall ha talerätt i vissa mål och
ärenden men inte i andra.
Mot bakgrund av det anförda förordar kristdemo-
kraterna att regeringen snarast möjligt lägger fram ett
förslag om talerätt för barn över tolv år. Kristdemo-
kraterna står bakom sina motioner i detta betänkandet,
men jag yrkar för tids vinnande endast bifall till den
gemensamma reservationen nr 1.