Herr talman! Lotta Finstorp är orolig över "tomma löften" och över att regeringen säger att man ska återkomma med en politik. Jag tycker inte att Lotta Finstorp behöver vara så orolig. Men om det är så att minnet är lite kort jag kan för säkerhets skull påminna om att regeringens politik och de förslag man hade i budgeten i höstas inte gick igenom, då Moderaterna tillsammans med de övriga borgerliga partierna och Sverigedemokraterna valde att rösta för att fortsätta med den gamla politiken - som jag återigen kan konstatera inte har haft avsedd effekt vad gäller att knäcka ungdomsarbetslösheten.
Jag hör som så många gånger tidigare ett resonemang om att sänkta socialavgifter för unga skulle ha haft effekt, trots att det mesta tyder på motsatsen. Ovanpå det får vi höra att en höjning av socialavgifterna skulle få en ännu större effekt än vad sänkningen haft. Det här resonemanget går inte riktigt ihop. Men jag skulle kunna tolka påståendet att en höjning skulle få ännu större effekter som en typ av erkännande av att sänkningen i sig inte hade så stor effekt. I så fall skulle jag bli glad, om det är så att vi kan nå varandra där och konstatera att sänkningen inte har haft avsedd effekt.
Frågan är fortfarande varför ni ändå väljer att höja socialavgifterna för dem som är mellan 25 och 26 år. Är det någonting magiskt med just de här ungdomarna som gör att det inte blir någon dramatisk effekt för dem? Men framför allt: Varför envisas Moderaterna med att fortsätta gräva i den gamla politiken, som har misslyckats med att knäcka ungdomsarbetslösheten?
Jag har en sista fråga. Lotta Finstorp förde i sitt anförande ett resonemang om ungdomar inom Handels. Handels konstaterade så sent som för någon vecka sedan att andelen unga anställda i den sektorn minskat under den tid då subventionerna gällt. Jag undrar vad Lotta Finstorp har att säga om det.