Herr talman! Alla ungdomar är förstås inte lika. Det är flera som har sagt här i kammaren att de tycker så. Det är märkligt att man tror att en enda metod, nämligen att sänka arbetsgivaravgifter och socialavgifter för unga, är den enda metoden som ger jobb.
Flera före mig här har beskrivit att den borgerliga regeringens finanspolitiska råd har sagt hur ineffektiv stöttningen till arbetsgivarna för att man ska anställa unga har varit. Riksrevisionen redovisar att dessa ungdomar hade fått jobb ändå, även om avgifterna inte hade sänkts. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärderingar säger samma sak.
Den enda som säger någonting annat är förstås Svensk Handel. Hur förvånande är det att Visita, Almega och de andra som får pengarna skulle vara ännu mer nöjda om det blir ännu billigare att anställa? Men pengarna går ju inte till höjda löner inom till exempel Handels avtalsområde. Det har inte heller lett till fler jobb.
Om det hade blivit fler jobb - säger en av instanserna som också har gjort en undersökning - är det vansinnigt dyra jobb, mellan 1 ½ och 2 miljoner kronor. Det finns bättre sätt att använda dessa 18 miljarder. I och med den här reformen kommer det att bli ännu mer pengar, ytterligare en kvarts miljon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga
För dessa 18 miljarder skulle man kunna anställa 35 000 sjuksköterskor - för att ta ett exempel. Dessutom skulle vi för den merkostnad, som det här förslaget som nu kommer röstas igenom innebär, ha kunnat lyfta alla fattigpensionärer över fattigdomsgränsen. Det hade varit väl använda pengar.
Men man måste naturligtvis också se vad den enskilde ungdomen behöver för hjälp. Som sagt är alla ungdomar inte lika. Ett av skälen till att vi har just den här diskussionen är det som hände den 3 december. Då röstades den borgerliga alliansens budget igenom här i kammaren med stöd av Sverigedemokraterna. Det är väldigt förvånande att man inte förstår vad som händer när man röstar igenom en budget. Om den budgeten får majoritet då är det den politiken som får råda.
Men då gör Sverigedemokraterna återigen ett reptrick för att få medial uppmärksamhet. Man tyckte inte att alla delar av Alliansens budget var bra, men ni stod ju bakom den. Vad gör man då? Jo, då skriver man en motion där man reserverar sig mot den politik som man själv har varit med om att rösta fram. Riksdagen är ingen lekstuga, utan här är det allvar. När vi trycker på voteringsknapparna förändrar vi vanliga människors förutsättningar. Vi ingriper i vanliga människors liv. Vi beslutar om höjningar och sänkningar som kan gå under huden på människor. Då kan man inte vara ovarsam med hur man röster, och det får stor betydelse vilken budget som gäller.
Herr talman! Därför står jag bakom det särskilda yttrande som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag står inte bakom det här beslutet.