Herr talman! Jag skulle vilja börja med de asymmetriska effekterna, som Teresa Carvalho började med. Handelns Utredningsinstitut gjorde en beräkning på detta och pekade just på att effekterna är asymmetriska, vilket innebär att de negativa effekterna av att höja arbetsgivaravgifterna för unga är mycket större än de positiva effekter som man har fått genom att sänka dem.
När jag träffar småföretagare ute i landet, framför allt hemma i Bohuslän, har jag mött många inom särskilt besöksnäringen som tack vare de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga har vågat anställa en till. De vittnar också om den problematik som de står inför i sommar när de inte vet vilken kostnaden för deras anställda blir. Ska man behöva dra ned antalet anställda redan nu, eller ska man vänta till senare?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga
Problemet är att det inte går att kompensera de högre utgifter man får genom att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Man kan inte sänka lönerna i samma utsträckning som arbetsgivaravgifterna ökar. Man kan heller inte höja priserna på produkterna för att motsvara de höjda arbetsgivaravgifterna. I stället går det direkt ut över resultatet. Det gör att företagen måste minska sin arbetskraft eller i värsta fall lägga ned sin verksamhet. Det är förödande för många av landets små och växande företag.
När det gäller varför vi gör en justering och tar bort sänkningen av arbetsgivaravgifterna för de äldsta ungdomarna och sänker den ytterligare för de yngsta vill jag framhålla det jag nämnde på tidigare. Bland andra IFAU pekar på att effekterna skulle ha varit större om vi gjorde en kraftfullare sänkning. Det är just det vi nu gör för de allra yngsta - de som står längst från arbetsmarknaden, som kommer ut från skolan och inte har de kontakter eller erfarenheter som de behöver för att få sitt första jobb. Den erfarenhet man då får behövs för att man ska kunna få sitt nästa jobb och därmed komma in på arbetsmarknaden. Det är det avgörande.