Fru talman! När konstitutionsutskottets betänkande om sekretessfrågor diskuterades i kammaren förra året konstaterades att det var mycket på gång kring just sekretessfrågorna. Det finns ingen anledning att konstatera något annat det här året. Då handlade det om att regeringen beredde förslagen från Offentlighets- och sekretesskommittén. Nu finns det flera förslag på riksdagens bord, en del efterlängtade av nästan alla, en del mer kontroversiella och omdebatterade. Att det förs en rejäl debatt kring sekretessfrågor är viktigt eftersom sekretessen på ett sätt är baksidan av tryck- och yttrandefriheten samt offentlighetsprincipen.
Grunden för sekretess är med andra ord offentlighet. Allt är offentligt om sekretessen inte särskilt motiveras. Sådana motiv är i och för sig inte svåra att finna. Det kan handla om sådant som rör rikets säkerhet eller uppgifter om djupt personliga förhållanden utan allmänt intresse, till exempel anteckningar i sjukhusjournaler. Men det måste hela tiden ske en avvägning. En av de avvägningspunkterna är behovet av en effektiv brottsbekämpning kontra allas rätt till sjukvård.
Självklart ska alla brott bekämpas, men lika självklart är att ingen ska undvika att söka sjukvård på grund av avsaknad av sekretess inom vården. I de här mycket svåra avvägningarna finns det ytterlighetsståndpunkter där antingen brottsbekämpningen eller rätten till sjukvård i alla lägen ska ha företräde. Vi vet att frågan inte löses så enkelt och kategoriskt. Här behövs inte dogmatiska inställningar utan en dynamisk gränsdragning där en levande debatt kring den för dagen mest lämpade skärningspunkten förs. Mot bakgrund av denna debatt görs nu justeringar så att till exempel könsstympning aldrig kan ske i skyddet av sekretesslagstiftningen.
För den som vill röja uppgifter kring enskildas hälsa och sexualliv som till exempel finns i olika register gäller i dag meddelarfriheten. Även här finns det anledning att mot bakgrund av debatten kring den enskildes rätt till integritet och rätt till privatliv ändra på detta förhållande så att sekretessen har företräde framför meddelarfriheten.
För ett fåtal enskilda kan skyddat boende och hemliga adressuppgifter vara den enda möjligheten till ett någorlunda normalt liv. För de här personerna förstärker vi nu sekretesskyddet mellan myndigheter. Personliga uppgifter som är skyddade hos en myndighet blir det med automatik hos en annan myndighet med den nya lagen. Det har ingen större betydelse för det stora flertalet men kan vara skillnaden mellan ett liv i skräck och på flykt och ett liv i relativ trygghet för dem som drabbats av förföljelse av exempelvis en före detta make eller sambo. Varje åtgärd för att skydda dessa personer är värdefull, och det känns bra att även vi i konstitutionsutskottet kan bidra till att stärka detta skydd.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande 35. Även om ingen än så länge har yrkat bifall till reservationerna yrkar jag för säkerhets skull också avslag på samtliga reservationer.