Herr talman! I så fall har nog Fredrik Lundh Sammeli inte riktigt lyssnat, för när vi har pratat om de förändringar vi vill göra och när det har handlat om förändringen från "synnerliga" till "särskilda" har vi hela tiden sagt att det ska gälla barn. När det gäller barn är det nämligen viktigt att det finns en vidare tolkning, för det finns så mycket olika saker man inte kan förutse.
När andra partier har efterfrågat den bredare förändringen i situationer som går att förutse har vi i stället efterfrågat den specifika lagförändringen - att familjer ska kunna återförenas så att gamla föräldrar ska kunna tillbringa sin sista tid med sina anhöriga. Det är en situation som är specifik, som går att förutse och som det går att ta hänsyn till i lagstiftningen så att det inte råder någon rättsosäkerhet och så att det inte blir beroende på hur gammal eller hur sjuk, halt eller lytt föräldern är. Det är i stället familjerelationen i sig som är så viktig att vi ska kunna genomföra en förändring på området.
Vi har inte nått ända fram i frågan, men givet hur många förändringar från Kristdemokraternas migrationspolitiska program vi redan har fått igenom hyser jag gott hopp om att vi så småningom kommer att nå fram i den frågan också.
Jag är väldigt glad att Socialdemokraterna har en helt annan ton i debatten i dag och att man har kommit fram till att barnkonventionen ska införas i svensk lagstiftning. Den förändringen kom inte omedelbart, men den har kommit. Det är viktigt. Det är helt andra toner från Socialdemokraterna i dag än från den migrationsminister från Socialdemokraterna som stod och sade att det skulle vara en humanitär katastrof om barn med uppgivenhetssyndrom skulle stanna i Sverige. Jag är glad att den förändringen har kommit. Det är viktigt för debatten här i kammaren, men det är framför allt viktigt för vårt land.