Herr talman! Det var ett intressant och lite oväntat anförande av Ann-Britt Åsebol, måste jag säga.
Jag citerade tidigare en rapport från Hotell- och Restaurangfacket, som börjar med orden: "Vi har mött människor som arbetar 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, utan någon chans till vila. Vi har träffat människor som hankar sig fram med månadslöner på 3 000-4 000 kronor. Protesterar de förlorar de sin rätt att vistas i Sverige."
Jag förstod det som att Ann-Britt Åsebol också tyckte att det var viktigt att människor som kom hit kunde leva under drägliga villkor och kanske inte bara sova i en upplyst skog någonstans.
Om det är viktigt att informera om allemansrätten borde det också vara viktigt att säkerställa att de som kommer hit har fått information om arbetsvillkor, rätten när det gäller föreningsfrihet och så vidare. Är det någonting som Ann-Britt Åsebol tänker driva vidare?
Om man nu tycker att det är viktigt att människor som kommer till Sverige inte utnyttjas undrar jag: Varför tycker inte Ann-Britt Åsebol och övriga från de borgerliga partierna och Miljöpartiet att arbetstillstånden ska vara rättsligt bindande?