Fru talman! Jag vet inte om jag uppfattade någon fråga, men vi kan i alla fall konstatera att ledamoten Andersson har ganska livlig fantasi.
När har Ulla Andersson någonsin hört mig stå i talarstolen och tala om genetik? Det har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra.
Det jag däremot konstaterar är att jag inte tror på påståendet att fattiga människor har sämre moral än rika människor. Jag köper inte den analysen - absolut inte. Det är dessutom en osympatisk analys, som säger att den som blir av med jobbet går och blir kriminell, har ihjäl folk, våldtar och mördar. Jag känner många människor som har blivit av med jobbet; de har inte blivit kriminella. Jag köper inte detta alls.
Sedan var det ganska mycket osammanhängande svammel. Jag uppfattade i alla fall att det var någonting om skatter. Jag förstod inte riktigt frågan, men jag kan konstatera att vi med det som vi går fram med vad gäller skattepolitiken tar bort klyftan mellan löntagare och pensionärer. Vi ser pension som uppskjuten lön, och pension bör därmed beskattas som lön. Så blir också fallet.
Ulla Andersson har släppt fram en regering som inte förmår att ta bort skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer, och pensionärer har då lite högre skatt än löntagare. Vi tycker att detta är fel; därför tar vi bort det.
Vad gäller Arbetsförmedlingen får vi väl se hur det går. Jag är inte särskilt imponerad av regeringens avsaknad av - vad ska vi kalla det - konsekvensanalys i sitt tillvägagångssätt vad gäller att avveckla eller reformera Arbetsförmedlingen.
Att Arbetsförmedlingen inte behövs i nuvarande form är jag helt övertygad om. Det är inte bara en åsikt som jag har greppat från luften, utan där finns det ganska mycket stöd. Nyttan i förhållande till satsade kronor är ganska låg, och jag tycker att detta är en ineffektiv politik. Jag vill hushålla med skattebetalarnas pengar bättre än så.