Fru talman! Tack, Jakob Forssmed, för de vackra orden du inledde med! Jag skulle gärna göra detsamma, men jag är orolig för att det då inte finns tid att bemöta det politiska innehållet.
Fru talman! Vi lever i en värld med kronologisk tideräkning. Saker händer i en viss ordning, och när något har hänt är det svårt att hoppa tillbaka och göra om. Om vi hade suttit och förhandlat statsbudgeten här och nu utesluter jag inte att vi hade kommit fram till att vi skulle förstärka kommunsektorn ytterligare något. Det har jag också kommunicerat såväl här i talarstolen, både i den här och i den förra budgetdebatten, som medialt, vilket Jakob Forssmed har noterat.
Det är också därför vi har möjligheten att lägga fram nya budgetar. Minst två gånger per år presenterar man en budgetproposition, en gång på våren och en gång på hösten. Jag vill redan nu, för alla som är intresserade, flagga för att vi ser ett behov av att ytterligare stärka upp kommunerna. Det är något som vi kommer att bära med oss in i kommande budgetprocesser. Det tycker jag är ett viktigt besked. Och det är något som vi givetvis kommer att ha ambitionen att leverera på.
Jag skulle inte vilja ställa detta emot viktiga skattesänkningar. Tvärtom måste vi behålla möjligheten att tänka både kort och långt samtidigt. Det är viktigt att sänka det svenska skattetrycket. Och gör vi det på ett klokt sätt, som skapar jobb och möjligheter för företagen att växa, innebär det att vi i framtiden kommer att ha ytterligare resurser att lägga på välfärden. Det var på det sättet Alliansens politik fungerade under åtta år. Vi sänkte skatter och fick både på grund av och tack vare de skattesänkningarna ytterligare resurser till välfärden.
Vi kommer att fortsätta klara den kombinationen och kommer inte att hemfalla till vänsterretorik och ställa skattesänkningar mot välfärd.