Herr talman! Jag har nog inte menat det senaste
som Leif Pagrotsky säger, att vi ska dela upp infek-
tionsskyddet på det sättet. Vad jag menade är att man
ska redovisa etapp ett, hur mycket resurser i pengar
som har gått till sådant där kvinnor har varit delaktiga
och haft huvudparten och hur mycket resurser som
har gått till den andra sidan. Då får man ett grepp
över hur pengarna går.
Men jag ska gärna hjälpa Leif Pagrotsky att arbeta
vidare med detta. Jag vet att det finns ett stort intres-
se, och jag kan t.ex. lämna en adress där jag vet att 60
företag står färdiga och där allt är klart med Polen.
Men respektive projektansökare har inte fått något
svar.
Sedan tror jag också att vi ska ta till vara den
kompetens som vi har i Sverige från dessa länder för
att kunna öka intresset på andra sidan Östersjön.
Jag har tagit reda på att under perioden 1990-
1999 kom enligt Integrationsverket ca 10 500 kvinnor
till Sverige från dessa länder. Siffran för män var
3 500. När jag sedan tittade på
sysselsättningsintensiteten bland dessa kvinnor i
Sverige så var den 39 %. Jag vet inte vad som har
hänt efter 1999, men det ser säkert ut ungefär på
samma sätt. Men tyvärr har inte dessa kvinnor
betraktats som en resurs i Östersjösamarbetet, trots att
de har både kulturkompetens och språkkunskaper. De
skulle ju kunna hjälpa till.
Jag träffade en kvinna från Ryssland som gärna
vill arbeta gentemot Ryssland och som har ett kon-
taktnät i Uppland. Hon har arbetat med företagande
mellan Sverige och Ryssland i sex månader men som
nu inte får någonting i Sverige. Detta handlar också
om kontakter som man skulle kunna använda i detta
arbete.