Fru talman! Enligt betänkandet skall
målsägandebiträde, som Sigrid Bolkéus betonade,
utöver vad som gäller i dag kunna förordnas i
samtliga mål om brott enligt brottsbalken, om
fängelse kan följa på brottet och om det med
hänsyn till målsägandens personliga förhållanden
och andra omständigheter kan antas att
målsäganden har ett särskilt starkt behov av
biträde.
Målsägandebiträdets uppgifter skall, som framgår
av betänkandet, kvarstå även om talan avskiljs för
att handläggas som ett särskilt tvistemål. Det är
bara i de fall som tvistemålet handläggs som ett s.k.
småmål som bestämmelserna inte skall gälla.
Målsägandebiträdets uppgifter skall också kvarstå
när en fråga om enskilt anspråk överklagas till
högre rätt. Målsägandebiträdet får också förordnas
i högre rätt om åklagaren eller den tilltalade har
överklagat domen i ansvarsdelen.
I propositionen och i betänkandet föreslås också
ändringar av reglerna om när allmän rättshjälp skall
kunna beviljas i angelägenheter och fall som skall
behandlas utanför Sveriges gränser. Också det tog
Sigrid Bolkéus upp.
Det skall nu inte längre krävas att det finns
särskilda skäl för rättshjälp om den rättssökande är
bosatt i Sverige och saken gäller ett mål om
sexualbrott bl.a. utomlands.
Förmånerna i dessa ärenden rörande sexualbrott
utvidgas till att också gälla ersättning för resa och
uppehälle. Svenska medborgare skall också kunna
få ekonomiskt bistånd i anslutning till brottet, om
de i utlandet har blivit utsatta för våldsbrott. De
skall få bistånd så att de kan ta till vara på sin rätt.
De här lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
april 1994.
Bakgrunden till propositionsförslaget och
betänkandet är motionskrav som faktiskt först
väcktes hos oss i Centerpartiet i slutet av 80-talet.
Därefter följdes de av motionskrav också från
Folkpartiet.
Jag skrev min första motion i ärendet sedan jag på
TV hade fått följa hur svenska flickor hade
våldtagits utomlands. Man tog bl.a. upp ett fall om
en svensk flicka som hade våldtagits i Italien. Hon
fick inte alls det stöd och den hjälp som hon
behövde. I programmet framhölls det att om hon
hade varit en person som hade begått ett brott
utomlands, t.ex. våldtäkt, så hade denna svenska
medborgare fått juridisk hjälp.
Jag ansåg att det här var alldeles barockt och
felaktigt. Därav kom motionskravet, som sedan
följdes upp och blev ett tillkännagivande. Det
känns skönt att vi nu är överens om det här och att
det sker förbättringar. Sigrid Bolkéus framförde att
hon är oroad för hur många som skall kunna få del
av den här rättshjälpen. Det är väldigt svårt att
bedöma hur många som kommer att behöva hjälp.
Jag tycker att det viktigaste är principen att man
som brottsoffer kommer att kunna få hjälp, även
om brottet har begåtts utomlands. Därför tycker
jag också att det är viktigt att vi följer utvecklingen.
Jag utgår ifrån att också regeringen kommer att
göra det.
Sigrid Bolkéus tog också upp problemet med
besparingar på rättshjälpen. Jag vill påminna om
att Socialdemokraterna och regeringspartierna
faktiskt har varit överens om att det bör sparas på
rättshjälpen. Det har bl.a. nämnts att vi skall spara
40 miljoner kronor. Det är problematiskt att göra
de här besparingarna eftersom de självfallet går ut
över någon. Vi är dock överens om att besparingar
skall göras.
Det finns områden som vi behöver förbättra inom
rättshjälpen, utöver det som tas upp i dagens
betänkande. Jag vill bara påminna om att det finns
motioner om rättshjälp vid bodelning, ett område
där det i stort sett är omöjligt att få rättshjälp i dag.
I motionerna betonas från såväl från
Socialdemokraterna som från oss i Centern att man
måste undersöka detta. Det tas, som sagt upp i ett
annat betänkande.
Som Sigrid Bolkéus sade kritiserar
Socialdemokraterna delar av betänkandet. De
kritiserar bl.a. att målsägandebiträdets uppgifter
skall kvarstå i ett från brottmålet avskilt
skadeståndsmål och i ett mål om skadestånd som
överklagas till högre rätt. Ni säger att detta kommer
att leda till en oacceptabel obalans mellan parterna
i den del av processen som gäller omfattningen av
den kompensation som skall tillkomma
målsägande. Det är också rätt att Lagrådet har
kritiserat förslaget på dessa områden.
Ni säger att detta kommer att leda till en
oacceptabel obalans mellan parterna i den del av
processen som gäller omfattningen av den
kompensation som skall tillkomma målsägande.
Det är också rätt att Lagrådet har kritiserat
förslaget på dessa områden.
Men justitieministern och vi i utskottsmajoriteten
framhåller följande. Det är angeläget att ta till vara
alla möjligheter att stärka brottsoffrens ställning.
Likaså är det angeläget att den som utsatts för brott
verkligen får det stöd och den hjälp som denna
behöver. Här finns behov av förbättringar. Det är
ju enbart i mål där målsägande utsatts för allvarliga
brott, sexuella brott eller våldsbrott eller där
omständigheterna är sådana att målsägande har
behov av särskilt stöd och särskild hjälp som
målsägandebiträde förordnas. I dessa fall menar vi
i majoriteten att det är rimligt att stödet även får
omfatta skadeståndsanspråk i avskilda mål.
Med de föreslagna ändringarna uppstår det
visserligen vissa skillnader mellan parterna. Men
skillnaderna finns redan. Målsägande får i dag
kostnadsfritt målsägandebiträde när ett enskilt
anspråk handläggs inom ramen för ett brottmål,
medan den tilltalade kan bli återbetalningsskyldig
för försvarskostnaderna. Den skillnad som uppstår
mellan parterna är också av ekonomisk art och
innebär inte att målsägande har starkare ställning
än motparten i själva processen.
Skillnader av ekonomisk art finns redan. De finns
mellan två parter i tvistemål. Den ena parten kan
ha allmän rättshjälp till en mycket låg avgift därför
att hans eller hennes ekonomi är svag. Samtidigt får
den som har god ekonomi inte rättshjälp, eller så
får denna betala en mycket hög rättshjälpsavgift.
Principen med skillnader finns redan.
Vi från majoritetens sida betonar att målsägande
fått ett behov av ett juridiskt biträde eller annat
bistånd just på grund av att denna har blivit utsatt
för brott. Vi menar att det motiverar den
priviligierade form av bistånd som rätten till
målsägandebiträde innebär.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan i betänkandet.