Herr talman! När jag var liten och vi var till sjöss, ute på de stora vidderna, kunde man faktiskt ibland se kustbevakningen komma farande. Det gav mig vissheten att det ibland finns regler där ute som man måste följa.
Under de år jag funnits med i riksdagen har Kustbevakningens befogenheter diskuterats varje år. De har som enda civil myndighet kapacitet att bedriva myndighetsutövning till sjöss längs hela den svenska kuststräckan. Deras verksamhet omfattar kontroll och tillsyn av efterlevnaden av författningar inom en rad olika områden. Varje kustbevakningstjänsteman har brottsbekämpande uppgifter och de tillhörande straffprocessuella befogenheter som krävs för att göra ingripanden på plats vid överträdelser av olika bestämmelser med anknytning till sjötrafik. De får också inleda förundersökning och bedriva utredning på eget ansvar med direkt rapportering till åklagare avseende brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Nyligen har de också fått möjlighet att utfärda ordningsbot för vissa brott mot sjötrafikförordningen.
Rattfylleriutredningen överväger frågan om att ge Kustbevakningens tjänstemän rätt att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov till sjöss, och ett betänkande har överlämnats. Regeringen har också nyligen gjort ett tilläggsdirektiv till samma utredning om att Kustbevakningen och Tullverket ska ges rätt att bland annat ta alkoholutandningsprov även på förare av fordon i hamnområde. Riksdagen bör därför avvakta denna utrednings förslag.
När Kustbevakningen startade sin historia för över 350 år sedan var deras uppdrag smuggling. Sedan dess har verksamheten förändrats, och numera ingår Kustbevakningen i sju av 47 möjliga statliga politikområden. 1971 fick de ansvar för oljebekämpningen och 1974 för kemikaliebekämpningen. 1978 fick de också havsfiskeövervakningen. 1982 fick de polisiära befogenheter till havs och i kustvatten samt dessutom i Vänern och Mälaren.
De sju politikområdena är skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar; rättsväsende; skatt, tull och exekution; miljöpolitik; livsmedelspolitik; transportpolitik och - förstås - totalförsvar.
Inom miljöpolitiken kan nämnas att Region norr, en av de fyra regionerna, bedriver ett samarbete med Umeå universitet om marin forskning i Bottniska viken som bidrar till att upptäcka och dokumentera vattenföroreningar eller andra förändringar. Kustbevakningens förmåga att möta olje- och kemikalieolyckor till sjöss ska påtagligt bidra till att minska konsekvenserna av allvarliga incidenter för den marina miljön och strandnära land- och vattenområden.
Herr talman! I FN:s havsrättskonvention regleras rätten till oskadlig genomfart av kuststaternas territorialvatten och rätten till fri sjöfart på det fria havet. Förändringar förutsätter ändringar i aktuella internationella havs- och sjörättsliga konventioner eller möjligtvis bilaterala överenskommelser.
I dag arbetas i stället med AIS,
automatic identification system
, som Sjöfartsverket svarar för och som i princip täcker hela Östersjön. Detta är ett transponderbaserat informationssystem och beräknas komma att vara helt infört senast år 2007. Systemet ger information om fartygens identitet, position, kurs och annat från fartyg som överstiger 300 tons storlek.
Dessutom finns i ett förslag från kommissionen till Europaparlamentet och rådet direktiv avseende ändring av direktivet om att inrätta ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik inom gemenskapen. Detta innebär att alla fiskefartyg med en totallängd över 15 meter som uppehåller sig i vatten under en medlemsstats jurisdiktion ska vara utrustade med AIS som uppfyller de prestationsnormer som har tagits fram av den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Detta gör att informationen om fartygstrafik i Östersjön och Västerhavet och möjligheten att övervaka denna successivt förbättras.
När det gäller Försvarsmakten och dess verksamhet har mycket hänt på senare tid. Ett nytt försvarsbeslut är taget i slutet av 2004 som innebär att ett starkt fokus riktas mot internationella insatser. Försvarsmakten har inventerat sin verksamhet och sin materiel för att säkra kommande insatser. Materiel som anses vara överskottsmateriel kan överföras till annan myndighet. Utlåning av materiel kan också ske vilket då ska regleras i avtal, vanligtvis på ett år. Detta kan ske med stöd av en ny förordning benämnd
Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att en fortsatt låneverksamhet av olika båttyper, naturligtvis med beaktande av Försvarsmaktens eget behov, kan fortsätta och bidra till att upprätthålla en god sjöräddningsberedskap där behovet är störst. Flera parter har anmält sitt behov, bland annat Kustbevakningen, räddningstjänsten, polisen och Sjöfartsverket. Utskottet är emellertid främmande för att riksdagen ska reglera om och under vilka villkor en fortsatt utlåning eller överlåtelse av Försvarsmaktens materiel ska komma till stånd. Det är en fråga för regeringen.
Herr talman! Med anledning av detta vill jag yrka avslag på motionerna.