Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.
Kulturskaparnas villkor har blottats under den coronapandemi som vi förhoppningsvis snart är igenom. Dessvärre har vi nu nya mörka moln på himlen genom det fruktansvärda övergrepp som Ryssland begår i ett fritt och demokratiskt land i vår närhet. Förutom det mänskliga lidandet kommer detta med största sannolikhet att drabba kulturen på olika sätt - från att man får uttrycka sig fritt och utöva sin konst till sönderbombade kulturbyggnader.
Många kulturarbetare har drabbats hårt av coronapandemin. Det sätter ljuset på hur effekterna av de otrygga ekonomiska förhållanden som råder inom delar av kulturbranschen har blivit under pandemin. Det finns olika sätt att förbättra villkoren för kulturarbetare, och det är viktigt att vi gör det.
Tillgång till samlingslokaler i hela landet ger möjlighet för kulturskapare inom bland annat teater, musik och litteratur att få uppdrag och att nå nya grupper. Skapande skola ger också uppdrag till kulturarbetare över hela landet.
Många kulturarbetare är företagare. Ibland är de det ofrivilligt, enbart för att de ska kunna skicka fakturor och ta emot betalningar. Vi vill förbättra möjligheterna för dem att ta del av trygghetssystemen. Det kan också finnas behov av särskilda informationsinsatser för de ofrivilliga, om jag får kalla dem så, företagarna så att de kan utveckla sitt företag och göra det som behövs.
Vi anser att allianserna - Teateralliansen, Musikalliansen och Dansalliansen - är en form som bör utvecklas.
Alla dessa delar är viktiga att arbeta vidare med för att skapa en större trygghet för kulturarbetare vid kriser, vilket har blivit väldigt tydligt under den senaste tiden.
Vi vill också utreda möjligheten att införa en avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag. Det skulle vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall - den bör kanske ofta inte ens ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras. Detta rör bland annat frågor om att underlätta kultursponsring, sänka dansbandsmomsen och införa avdragsrätt för konstinköp, som jag sa. Det handlar också om andra former av åtgärder som främjar privat finansiering. Produktionsincitament för filminspelningar är viktigt och bra. Åtgärder som dessa kan också bidra till att stärka kulturella och kreativa näringar och det fria kulturlivet, som till stora delar har fått lida svårt under pandemin, som jag har sagt tidigare, fru talman.
För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, det som brukar kallas principen om armlängds avstånd. Det här tror jag att vi behöver diskutera hela tiden. Vi behöver få den debatten både lokalt, regionalt och på den nationella nivån.
I dessa sammanhang behövs också modeller för hur det offentliga och privata kan samverka. Vi ser gärna sponsring där den konstnärliga friheten samtidigt värnas. Det behövs dock mer rättvisa villkor för den fria kulturen och de kulturella och kreativa näringarna. Det handlar om alltifrån regelförenklingar till översyn av skattesatser.
Scenkonstallianserna är den samlande benämningen för tre moderna trygghetsnätverk för frilansande inom scenkonstområdet i Sverige, nämligen Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen. År 2012 gjordes en utvärdering som visade att scenkonstallianserna förbättrat tryggheten för de scenkonstnärer som anställts men också att det finns utrymme för utveckling. Tillsammans med Moderaterna anser vi att det är dags att en ny utvärdering genomförs.
Fru talman! Under den korta tid som jag har varit i kulturutskottet är det för mig alldeles tydligt att vi behöver förbättra och förstärka kulturskaparnas villkor och trygghetssystem. Det gör vi bäst genom en tät dialog mellan de olika politiska partierna och tillsammans med kulturskaparna.