Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett innehålls-
rikt svar. Det är ju ganska självklart att något så unikt
och samtidigt farofyllt som ett så långt sändnings-
stopp i den svenska etern blir föremål för en liten
riksdagsdebatt, åtminstone i interpellationens form.
Det här är ju i första hand en beredskapsfunktion
som vi diskuterar. Skvalradion klarar man sig förvisso
utan, det till skillnad från en dagstidning.
Vi har inte råd att undvara ett larmsystem som om-
fattar i stort sett hela riket, i synnerhet inte under flera
timmar. Egentligen är två minuter, som är ett riktmär-
ke för säkerheten i sändningsverksamheten, ett maxi-
mum. Men nu blev det desto mer. Det var ju inte
förutsett att den ena olyckan skulle hamna ovanpå den
andra och att detta skulle leda så till den grad av tyst-
nad i luften.
Jag läser i en PM att kretskortsfelet var åtgärdat
efter cirka två minuter. Men under den tiden hann
sändarstationer efter Kaknästornet släckas ned, efter-
som de inte matades med radiosignaler. Det var dessa,
någon eller några, sändarstationer som sedan inte gick
i gång förrän efter drygt två timmar, och det var inte
förutsett i beredskapsplaneringen.
Det här blev naturligtvis uppmärksammat, och jag
kan tänka mig att det också kommer att bli till stor
nytta i beredskapsplaneringen. Vi hänger ju upp det,
skall vi säga, reguljära larmsystemet i vårt land på de
här två radiokanalerna. De skall fungera dygnet runt.
Det blev ju följden av det vi kallar Palmemordet, som
skedde vid midnatt när den riksradiokanal som man
hade räknat med i en larmsituation inte längre var ute
i luften. Det blev alltså en ändring efter det förödande
mordet.
Nu vill jag bara fråga statsrådet: Har statsrådet
tagit del av Sveriges Radios larm och begäran om att
det genom det här styrsystemet, Teracoms styrsystem,
skall kunna bli en sådan beredskap att sådana här
situationer inte vidare kan inträffa? Sveriges Radios
VD, Lisa Söderberg, har gått ut i en larmrapportering.