Fru talman! Jag tackar statsrådet för komplette-
rande svar. Jag är alldeles övertygad om att inte minst
statsrådet känner sig, och är, engagerad i den här
problematiken. Nu gäller det att man också inom
Sveriges Radio förstår att göra det bästa av de resur-
ser man har - och de är ju väldigt omfattande.
Egentligen är det ganska skrämmande att radion
under fredstid plötsligt tystnar. Samma sak har man
med fasa upplevt i länder som har drabbats av krig.
Men här i Sverige var det ett eller annat tekniskt för-
biseende.
När vi nu har alla dessa tekniska uppfinningar som
ständigt borde förbättra tekniken, så borde också
säkerheten förbättras. Men ibland kan man fundera
över om det möjligen är så att ju mer sofistikerad
tekniken är, desto större är risken för att det skall bli
t.ex. ett sådant här väldigt obehagligt sändningsav-
brott. För det är obehagligt. Man känner sig faktiskt
utlämnad. Även om det här inte ökar risken för olika
händelser, så är det i alla fall något som den som har
upplevt tystnaden i etern nattetid sällan eller aldrig
glömmer. Vi behöver radion som komplement till
dagstidningarna.