Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 2 gällande ledarhundar. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Ledarhundar är en viktig resurs för personer med synnedsättning. Ledarhundar kan komma att ge ökad livskvalitet och en stark känsla av frihet och självständighet. Känslorna byggs upp tillsammans med hunden, och beroendet av närstående och ledsagare minskar. Hunden tränas noggrant för att kunna navigera och guida sin förare, och den utgör en ovärderlig följeslagare i vardagen.
Herr talman! Fördelarna med att få ha en ledarhund är många. Den kan hjälpa sin förare att undvika hinder, navigera i trafiken och hitta rätt i olika miljöer. Även psykosociala faktorer har stor betydelse för många med ledarhund. Ökad kontakt med omvärlden ger stärkta kontakter och ökad delaktighet i samhället. En ledarhund ger även en känsla av trygghet och förtroende för personen med synnedsättning.
Det är viktigt att betona att ledarhundar inte bara är en teknisk lösning för att hjälpa personer med synnedsättning utan också utvecklar ett starkt band till sina förare. Det är en relation som bygger på förtroende och ömsesidig respekt.
Förutom att vara praktiska hjälpmedel är ledarhundar också fantastiska följeslagare och kompisar. Att ha en ledarhund vid sin sida kan bidra till att minska känslor av isolering och hjälpa till att öka självförtroendet hos personer med synnedsättning.
Herr talman! Regeringens nya förslag innebär att det införs en ny lag för verksamheten med ledarhundar och att myndighetsutövningen förs över från den ideella föreningen Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer.
I propositionen om överföring av verksamhet till en förvaltningsmyndighet bedömer regeringen att det bör vara statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning.
Synskadades Riksförbund, som är en ideell förening, har getts befogenheter att utöva myndighetsutövning om vilka som ska ha tillgång till ledarhundar över medlemmar men även över dem som inte är medlemmar. Det är därför viktigt att myndighetsutövningen förs över till en förvaltningsmyndighet. Det kommer att göra det enklare för regeringen att följa upp och styra verksamheten, och det blir ett mer rättvist system.
Herr talman! Regeringen anser att en person med synnedsättning ska få tillgång till ledarhund om personen är över 18 år, är bosatt i Sverige, har en synnedsättning som innebär avsaknad av ledsyn, har behov av och kan använda ledarhund som förflyttningshjälpmedel och kan ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor. Ledarhunden ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med den som har tilldelats hunden. Den som har tilldelats hunden har också ansvaret för veterinärkostnader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar
Under remisstiden har det inkommit att Unga med Synnedsättning motsätter sig 18-årsgränsen. Men den finns i dag då det ställs höga krav på den som får dispositionsrätt till en ledarhund och bör därför vara kvar. Regeringen avser dock att ge Myndigheten för delaktighet i uppdrag att analysera 18-årsgränsen och se över fördelar med och eventuella konsekvenser av en sänkt åldersgräns.
Herr talman! Friheten som hunden ger sin förare är ovärderlig. Det är viktigt att fortsätta arbeta för att förbättra tillgängligheten och inkluderingen för personer med synnedsättning i samhället. Det handlar om att se till att det finns tillräckligt med utbildade ledarhundar tillgängliga, att offentliga platser och transportmedel är anpassade för personer med synnedsättning och att det finns medvetenhet om och respekt för ledarhundar.
Med det nya lagförslaget kommer ett rättvist system att garanteras som gör det enklare för regeringen att följa upp och styra myndigheten.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).