Fru talman! Jag är i de flesta avseenden mycket
positiv till en stor frihet när det gäller rörlighet över
gränserna, och jag ser inte minst det europeiska sam-
arbetet som ett viktigt sätt att förverkliga det. Men jag
måste säga att det finns det undantag från det synsät-
tet, och spel är definitivt ett område där jag inte väl-
komnar ökad rörlighet över gränserna. Skälet är na-
turligtvis att det finns stora risker för missbruk, fusk
och ren kriminalitet i spåren av en spelverksamhet
som inte hålls under ganska strikt tillsyn och kontroll
från statsmakternas sida.
Detta synsätt är inte särskilt ovanligt. Tvärtom
vågar jag påstå att man har ungefär samma syn på
dessa frågor i de flesta europeiska länder. Därför har
man också utformat en nationell spelpolitik i de olika
EU-länderna för att behålla kontrollen över spelverk-
samheten.
Vår lagstiftning, som beslutades förra hösten, är
förenlig med EG-rätten. Jag kommer även i fortsätt-
ningen att så långt det är möjligt verka för att vi be-
håller den nationella kontrollen över spelandet. Det
finns också ett fiskalt motiv, det skall jag inte förne-
ka. Spelverksamheten skänker statskassan ett antal
miljarder kronor i intäkter, och det är pengar som
kommer till god användning.
Jag är lite bekymrad över att Sten Andersson ser
så lättsinnigt på detta, nästan som någonting önskvärt
att vi skulle tappa kontrollen och att vi inte skulle ha
dessa intäkter. Det vore intressant att få veta hur vi
skulle ersätta dessa pengar. Är det några skatter som
Sten Andersson vill höja, eller är det några utgifter
som skall skäras ned, t.ex. på försvarsområdet eller på
några andra områden? Det kunde vara intressant att få
detta belyst.
Jag tycker att det är viktigt att vi slår vakt om
detta, dels av statsfinansiella skäl, dels för att så långt
det står i mänsklig makt se till att denna verksamhet
bedrivs i kontrollerade former med så lite missbruk
och sociala skadeverkningar som möjligt.