Fru talman! Detta betänkande behandlar tio mo-
tioner som väckts under allmänna motionstiden förra
året. En motion är från Vänsterpartiet och tar upp
Fastighetsverkets förvaltning av skogar. Jag ska i
detta anförande ta upp denna motion.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets och Miljöparti-
ets reservation 2, i övrigt bifall till förslagen i betän-
kandet.
Statens fastighetsverk bildades 1993 och förvaltar
stora landområden som ägs av staten. Det gäller
främst markområden väster om odlingsgränsen i
Lappland, renbeteslanden i Jämtland, Härjedalen och
norra Dalarna samt kronoholmarna utmed hela den
svenska kusten. Till området hör också de statsägda
delarna av de skyddade Norrlandsälvarna med biflö-
den. I förvaltningsansvaret ingår dessutom mark
kring slott och kungsgårdar.
Sammanlagt handlar det om ca 6 ½ miljoner hek-
tar, varav 300 000 hektar är skog. Större delen av
dessa skogar ligger i eller i nära anslutning till fjäll-
kedjan. Detta område omfattar det överlägset största
sammanhängande och någorlunda opåverkade skogs-
området i hela Europa. Den svenska staten har en
enorm möjlighet att föregå med gott exempel för
andra skogsägare, samtidigt som staten kan bevisa att
hänsyn till ekologiska och övriga allmänna intressen
inte bara är möjligt utan även den enda långsiktiga
förvaltningsstrategin för att nå ett hållbart samhälle.
Skogarnas överlevnad och fortsatta bidrag till mänsk-
lig välfärd är till stor del beroende av att dessa an-
strängningar lyckas.
Hur Fastighetsverket och andra skogsägare ska
förvalta skogen finns uttryckt i skogsvårdslagens
första paragraf. Enligt denna är skogen en nationell
tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god
avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden
behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra
allmänna intressen.
Tyvärr har det visat sig att Statens fastighetsverk
inte alltid lyckats fullfölja sin uppgift på ett tillfreds-
ställande sätt. Kritik har riktats mot Fastighetsverket,
som inte beaktat naturvården och turismen i tillräck-
lig omfattning. Rennäringens och lokalbefolkningens
intressen har inte heller alltid tillgodosetts på ett rim-
ligt sätt.
Ett av de grundläggande problemen i samband
med detta är att Fastighetsverket ålagts ett avkast-
ningskrav på 3 ½ % av marknadsvärdet. Även impe-
dimentmark, vilken enligt skogsvårdslagen bedöms
som icke avverkningsbar skog, har ett avkastnings-
krav på 2 %. Det avkastningskrav som åligger Fastig-
hetsverket innebär risk för att områden som är särskilt
känsliga eller på annat sätt är i behov av ett varaktigt
skydd inte får tillräcklig hänsyn. Detta kan beskrivas
med följande exempel:
· För områden som enligt skogsvårdslagen borde
klassas som skyddsvärda finns avverkningsplaner.
· Avverkningar har utförts på för rennäringen vikti-
ga åretruntmarker, trots samebyarnas överklagan-
den.
· Turistföretag har förhindrats förvärva mark och
skog i anknytning till vandringsleder. Den har av-
verkats.
· Avverkning har skett i Arvliden, där majoriteten
av lokalbefolkningen var emot avverkningspla-
nerna. Protesterna fick stöd utifrån, och polis sat-
tes in mot dem som försökte blockera avverkning-
en.
Fru talman! Regeringen har efter kritik äntligen
tillkallat en särskild utredare som ska pröva formerna
för statens samlade skogsförvaltning. Det är mycket
positivt. Vad som inte är positivt är att det av direkti-
ven till utredningen klart framgår att det utredaren ska
lägga fram förslag om är en mer "effektiv förvaltning
av statens totala skogsinnehav" och att "de affärsmäs-
siga ambitioner som ligger bakom förvaltningen av
statens skogsinnehav skall kunna fullföljas effektivt".
När man enbart lämnar de direktiven och inte läg-
ger till andra saker blir det svårt att klara av att få en
bra och allsidig utredning av statens skogsinnehav,
framför allt då de fjällnära skogar som det rör sig om
inte är avverkningsbara på grund av sin långsamma
tillväxt och oförmåga till återväxt inom en överskåd-
lig framtid. Vi är skeptiska till utformningen av av-
kastningskravet, eftersom det har fått de redovisade
negativa konsekvenserna. I avvaktan på att utred-
ningen genomförs anser vi att ett tillfälligt stopp för
avverkningarna på Fastighetsverkets marker införs.
Vi anser vidare att utredningsdirektiven bör ut-
vidgas till att även omfatta en bredare översyn. Andra
områden behöver belysas såsom hur lokalbefolkning-
ens medverkan och inflytande ska garanteras, hur
alternativa brukningsmetoder kan skapa arbetstillfäl-
len utan att hota skogens miljövärden samt hur sko-
gens alternativa värden för t.ex. fritidsliv och turism
kan värderas.
Det är dessutom viktigt att utreda hur befolkning-
en i inlandets skogsbygder får större inflytande över
skogens skötsel och förvaltning. En förbättrad
skogsvård kan öka produktionen av varor och tjänster
och därmed bidra till att skapa nya arbetstillfällen,
inkomster och mervärde genom förädling av och
handel med skogsprodukter. Det behövs för att öka
inkomster och sysselsättning på landsbygden. Men
det ska skapas på ett sådant sätt att ekonomiska, eko-
logiska och sociala vinster får en rimlig balans. Ut-
redningen bör därför också ta upp statens skogars
ekonomiska och biologiska värde. Dessa värden kan
exempelvis handla om möjligheten till utveckling av
förädlingsindustrier, vilt- och naturvård, turism eller
användning av skogar för energiförsörjning.