Herr talman! I socialutskottets betänkande 15 be-
handlas ett tjugotal motionsyrkanden rörande läkeme-
delsfrågor. Det är yrkanden som spänner över ett vitt
fält men som kanske inte berör de tunga, litet mer
upphetsande frågorna i anslutning till läkeme-
delsproblematiken, som borttagande av apoteksmo-
nopol, avreglering, generisk förskrivning m.m. Till
dem får vi hoppas att vi kan återkomma senare. Det
vore på tiden, efter det att den ena utredningen efter
den andra föreslagit att apoteksmonopolet bör tas
bort, att också riksdagen fick den frågeställningen på
sitt bord. En avreglering skulle utan tvekan leda till en
dynamisk utveckling av apoteksservicen inom många
områden, och vi har berört en del i det gemensamma
yttrandet från Moderaterna, Folkpartiet och Kristde-
mokraterna.
Herr talman! Jag tänker ta upp några, som jag
tycker, väsentliga yrkanden ur motionsfloden på lä-
kemedelsområdet, först beroendeproblematiken.
Läkemedelsberoende är, som allt beroende, en
förminskning av människan. Hennes integritet och
hennes rätt att välja har satts ur spel av krafter så
starka att hon inte kunnat värja sig. Beroendet leder
också alltför ofta in på rent kriminella vägar. Det
finns alltså många skäl att ge dessa människor vård,
men den rent humanitära aspekten är naturligtvis
viktigast. För att man skall lyckas med detta behövs
en kartläggning av allt kring läkemedelsberoendet. En
kartläggning planeras visserligen av Folkhälsoinstitu-
tet och Nepi av läkemedelsberoendets omfattning,
konsekvenser och bakomliggande orsaker, vilket är
bra, men en kartläggning bör - om man ser utifrån
människan - också ta upp vårdbehovet för patienter
med läkemedelsberoende och en översyn av hur detta
vårdbehov bäst kan mötas.
Herr talman! Modern farmakologi är starkt bero-
ende av kliniska prövningar. De görs oftast i form av
s.k. multicenterundersökningar. Då utvecklingen av
moderna läkemedel är utomordentligt kostsam är det
viktigt att på alla sätt minska tiden, utan att sätta sä-
kerheten ur spel, tills preparaten kommer ut på mark-
naden. Därför förläggs ofta studierna till många län-
der samtidigt. Den etiska prövningen sker då också i
olika länders etiska kommittéer. För att få en gemen-
sam uppfattning finns ett behov av samordnande or-
gan. Ett medicinsk-etiskt centrum är en lösning. Sve-
rige har en lång tradition på det moralisk-etiska områ-
det, och det vore lämpligt om regeringen tog initiativ
till att ett europeiskt medicinsk-etiskt centrum upprät-
tas i Sverige. Det skulle lyfta fram Sverige på ett
mycket positivt sätt.
Herr talman! Sedan år 1992 är det förbjudet att
tillverka, inneha, ge bort eller sälja dopningspreparat.
Det icke-medicinska bruket av dopningsmedel är
emellertid väldigt omfattande. Att dopning ofta leder
vidare till annat missbruk liksom till omfattande kri-
minalitet har utskottet fått bekräftat vid flera tillfällen,
bl.a. vid en tidigare hearing. Jag tycker därför att det
vore i högsta grad på tiden att lagstiftningen nu ändras
så att även konsumtion av dessa preparat kriminalise-
ras. Sverige bör också verka för att få till stånd inter-
nationella bestämmelser om förbud för icke-
medicinsk användning av dopningsmedel. Det är
också viktigt att de ansvariga myndigheterna tull och
polis samt idrottsrörelsen, som är mycket nära berörd
av dopningsproblematiken, fortsätter att noggrant
följa och redovisa den utveckling som här pågår.
Herr talman! Jag skall inte tala längre än så om
detta betänkande utan bara säga att vi givetvis står
bakom alla våra reservationer men att jag för tids
vinnande yrkar bifall bara till reservation 1, som gäl-
ler mom. 1.