Fru talman! Jag skall tala om bevarande av de
språk som talas i Norden. En del av Nordiska rådets
uppgift är att skaffa sig ökad kunskap om de nordiska
språken. Jag menar att det nu är dags att mer aktivt gå
in och arbeta för språkens överlevnad. Det mest unika
nordiska språket är utan tvekan det färöiska. Jag vet
inte hur många som riktigt förstår vilken betydelse det
hade för vårt gemensamma språkarv när Färöarna
beslutade att upphöja det gamla nordiska språket till
sitt riksspråk.
I Sverige pågår en extrem anglifierng och
"datorisering" av vårt språk. Visst är det så att språk
alltid förändras beroende på rådande maktstrukturer.
Så har det varit, och så kommer det att förbli. Mycket
tycks dock gå allt fortare. De senaste tre åren har en
dramatisk förändring skett.
Detta kan vi se i Unescos rapport från 1996 - At-
las of the world s languages in danger of disappea-
ring. Där kan vi läsa att det i dag talas 5 000-6 000
språk i världen. De flesta talas naturligtvis också i
flera olika dialekter. Rapporten anger språk i direkt
fara över hela världen.
I Sverige är rangordningen som följer. Först
kommer ulesamiska, som man anger som extremt
mycket allvarligt hotad. Därefter kommer pitesamiska
och umesamiska, som är extremt hotade. Sedan
sydsamiska, som är allvarligt hotat.
Minoritetsspråkskommittén har föreslagit att fins-
ka, samiska och Zigenska språket romani chib offent-
ligt erkänns som minoritetsspråk i Sverige. Sverige
skall med det ansluta sig till Europarådets konvention
om minoriteter och deras språk. För att kunna göra
detta måste åtgärder vidtas för att stärka de tre språ-
kens ställning inom utbildning, kultur och vård. Men
som ni hörde när jag angav samiska är det fråga om
fyra olika samedialekter som ryms inom den samiska
språkgruppen.
I ett längre perspektiv anser jag liksom tidigare
talare att även rikssvenskan är utrotningshotad, precis
som de övriga nordiska språken. Vi är inte så många
människor som bor här. Så är det med det. Allvarli-
gast hotad är naturligtvis det föröiska språket. Det är
extra allvarligt för oss, eftersom det är det färöiska
folket som nu har tagit det gamla nordiska språket
som sitt riksspråk.
Fru talman! Jag menar att Nordiska rådet nu får
lägga in en växel till och arbeta mer aktivt än tidigare
så att de språk som talas i Norden bevaras. Till slut
vill jag säga att folkmusikens roll i detta avseende har
grovt underskattats.