Fru talman! Konstitutionsutskottet får måhända inte så mycket uppmärksamhet i medierna som vi kanske själva tycker att vi förtjänar. När vi väl uppmärksammas är det inte alltid på egna meriter utan ofta i samband med vår granskning av något av regeringens alla klavertramp.
Trots detta behandlar vi det kanske viktigaste område som riksdagen har att ta ställning till, nämligen våra grundlagar. Flera av dessa grundlagar, till exempel tryckfrihetsförordningen, utgör onekligen en källa till stolthet och koppling till vår historia som vi ska vara försiktiga med och vårda ömt. Just tryckfrihetsförordningen har över 250-åriga anor.
Den kanske mest fundamentala av våra grundlagar, regeringsformen, är i sin nuvarande tappning betydligt yngre och framstår tveklöst som en produkt av sin tid, nämligen det något beigea 1970-talet. Sentida revideringar för att försöka modernisera densamma till vår samtid har snarare gjort saker och ting sämre än bättre.
Bland annat har man frångått att svensk grundlag naturligtvis ska åsyfta och åtnjutas av svenska medborgare till förmån för det betydligt vidare begreppet "var och en", vilket kan få en att börja fundera på exakt vilket folk det är som all offentlig makt ska utgå från i enlighet med portalparagrafen.
Ska det också vara "var och en", oavsett vilket land eller vilket folk de personerna kommer ifrån? Det kan man fråga sig. Saken blir inte heller vare sig tydligare eller bättre av att man på senare år har smugit in EU:s makt över Sverige i grundlagen och därigenom i många fall en rätt för andra länders folk att styra över vilka regler som ska gälla för det svenska folket i Sverige.
Även om vår nuvarande regeringsform förvisso fortfarande tar fasta på viktiga frågor såsom det demokratiska statsskicket och den kommunala självstyrelsen samt vilka rättigheter som svenskar och nu alltså även andra har i förhållande till det allmänna menar Sverigedemokraterna likväl att det vore på sin plats med en genomgripande översyn av densamma. Sverigedemokraterna hade ju ingen möjlighet att påverka 2010 års revidering. Förutom att försöka avstyra några av de värsta avarterna, som jag nämnde alldeles nyss, hade vi även önskat tillföra en hel del andra väsentliga saker.
Som jag alltså redan har velat låta göra gällande är alltså det fundament som regeringsformen vilar på i första hand folkstyret. Men ingenstans i nuvarande grundlag sägs någonting om det folk som faktiskt förväntas styra riket. Eftersom folkstyret och regeringsformen är till för Sverige och svenskarna anser vi att grundlagen bör inledas med en berättelse om Sverige som land och svenskarna som folk.
Det bör därmed införas en ny programskrivning med innebörden att Sverige är svenskarnas land samt en beskrivning av den svenska kulturella särarten, det svenska språket och den svenska historien såsom avgörande för framväxten av det moderna Sverige och att det nutida Sverige är en fortsättning på den svenska historien.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
Andra saker som självklart också borde fastslås i svensk grundlag är till exempel den svenska penningenheten samt Sveriges nationalsång. Likaså bör det, om då än i successionsordningen, säkerställas att Sverige även i fortsättningen förblir en monarki. En sådan bestämmelse om att en ny monark ska väljas ifall den nuvarande ätten utslocknar fanns tidigare i grundlagen och skulle således med enkelhet kunna återinföras. Inte minst i oroliga och snabbt föränderliga tider finns det faktiskt ett egenvärde i att upprätthålla åtminstone en konstant som folket kan sluta upp bakom. Däremot finns inget egenvärde i att stup i kvarten hålla på att välja och välja om någon som ändå inte har någon formell makt att påverka sina väljares liv och vardag. Och billigare skulle det definitivt inte bli.
Fru talman! Som du hör saknas det rakt inte Sverigevänliga förslag på vad som skulle kunna förbättras i våra grundlagar. Men för tids vinning kommer jag att begränsa mig till bara två ytterligare.
Det första av dessa är att Sverige som nation bör omförhandla och folkomrösta om medlemskapet i Europeiska unionen. För att det ens ska vara möjligt måste alltså den olycksaliga stadgan i grundlagen om att Sverige är medlem i EU först slopas.
Sverigedemokraterna är överlag skeptiska till att på grundlagsnivå låsa fast nationen i mellan- och överstatliga samarbeten. Därför bör det heller inte uttryckligen framgå av regeringsformen att Sverige samarbetar med FN eller någon av alla de andra organisationer som vi för tillfället är medlemmar i. Självklart är det bra att vi samverkar med andra. Men i stället för att stapla organisationer på varandra i regeringsformen torde det räcka med en skrivning om att Sverige deltar i internationella samarbeten där sådana bedöms vara gynnsamma för riket.
Slutligen, fru talman, vill jag erinra om att grunden till en stabil demokrati är samhörighet. Sverigedemokraterna vill upphöja och förädla medborgskapet. Förutom att då tydliggöra att våra grundlagar i första hand ska åsyfta och åtnjutas av svenska medborgare, genom att reversera de sentida grundlagsrevideringarnas utmönstringar av begreppet svenska medborgare, måste det också införas en möjlighet att under väldigt speciella omständigheter återkalla eller återta uppenbart felaktigt förvärvade eller förbrukade medborgarskap. Det kan till exempel vara att man lämnat vår samhörighet för att begå fasansfulla terrorbrott i andra samhörigheters namn.
Just den frågan får jag eller min kollega i utskottet återkomma till mer detaljerat i ett annat anförande när vi avhandlar de olika partiernas förslag och avgränsningar i anslutning till KU:s betänkande om fri- och rättigheter.
I debatten om detta betänkande om författningsfrågor nöjer jag mig med, för tids vinning, att yrka bifall till reservationerna 7 och 13, även om vi förstås fortfarande står bakom samtliga våra reservationer till betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).