Fru talman! Under hela 1900-talet och så långt som vi har kommit på 2000-talet har det varje år som riksdagsledamöter har kunnat alltid varit någon på ytterkanten som motionerat om att avskaffa monarkin. Utskottet besvarar de yrkandena på samma sätt varje gång och kammaren bekräftar det. Vi skriver: "Motioner om att avskaffa monarkin och införa republik har tidigare varit uppe till behandling i utskottet. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena."
Det som är viktigt i det här betänkandet, det vi har samsyn kring och det vi går vidare med och slåss gemensamt för är domstolarnas oberoende. Vi ser faran, låt vara långt ifrån oss men ändå teoretiskt möjlig, att det skulle kunna bli inskränkande av domstolarnas självständighet. Vi vill stärka demokratin och domstolsväsendet, och därför finns det ett enigt tillkännagivande i vårt utskottsbetänkande till regeringen om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare långsiktigt stärka domstolarnas och domarnas oberoende, särskilt i fråga om grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder, en möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning samt Domstolsverkets organisation, styrning och roll. Det här är vi eniga om. Vi slår vakt om demokratin också i det här avseendet, när det gäller domstolsväsendet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
Det är mängder av motioner, över 150, som vi har uppe för samtal, debatt och genomlysning i utskottets behandling. Jag tror att jag gör så att jag bara tar en enda reservation som jag säger någonting om för att så att säga ge Kristdemokraternas flavour till vad som är viktigt här, och det skulle kunna vara att lyfta fram det civila samhällets betydelse.
Ofta tänker andra kanske att staten är lika med samhället, men så är det inte. Det finns så mycket i samhället som inte går att reglera under den statliga budgeten och som absolut inte ska regleras under den statliga budgeten. Då tänker jag inte bara på hemmets sfär och familjen, utan jag tänker på civilsamhället med föreningar, kyrkor och folkrörelser som är omistliga - som inte regleras över regeringskansli men som ändå är väldigt värdefulla.
Det finns en alliansmotion när det gäller det här, nr 20, som jag yrkar bifall till, fru talman. Den efterlyser en demokrati där varje medborgare ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet inte bara vid valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa politiska systemet, den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det aktiva deltagandet uppmuntras och ett verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män.
År 2009 lade alliansregeringen fram en ny politik för det civila samhället som en ersättning till den tidigare folkrörelsepolitiken. Syftet med detta var att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse, att utveckla och tydliggöra relationen mellan staten och det civila samhället och att ta ett helhetsgrepp om generella frågor om det civila samhället och dess villkor. En utvecklad samverkan mellan samhällets olika sektorer har också en viktig demokratisk dimension eftersom människors möjligheter att påverka ökar. Det civila samhället har också en viktig roll att fostra till delaktighet, ansvarstagande och demokrati genom den verksamhet som bedrivs.
Jag och övriga reservanter, allianspartierna, vill understryka betydelsen av det civila samhället som demokratibärare.
(Applåder)