Herr talman! Sjysta villkor, kollektivavtalsliknande villkor som löner och rätt till vila, sociala krav, miljövänlighet och krav på god djurhållning borde vara självklart i den offentliga upphandlingen. Därför yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 3.
Om vi - staten, kommuner, myndigheter och landsting - följer principerna ger vi seriösa företagare chansen att överleva och växa. Om vi enbart stirrar oss blinda på priset kommer den oseriösa branschen att växa sig ännu större i Sverige, och med den kommer lönedumpning, otrygghet, ja till och med slaveri som följd.
När lägsta anbud alltid vinner en upphandling leder det till en utarmning av kvalitet och till att sociala rättigheter sätts på undantag. Fackföreningarna ser ett ökande problem med kriminalitet i samband med offentligt upphandlade jobb. Lagen om offentlig upphandling bör därför ses över, så att det framgår att avtalsenliga löner och svenska kollektivavtal eller liknande villkor ska gälla för alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden.
Vid upphandlad verksamhet i Sverige förekommer faktiskt stora brister, dåliga arbetsvillkor för gästarbetare på bland annat transporter - detta har jag ofta stött på - och ibland utnyttjas utländska tjänsteföretag som inte behöver följa samma regler som företag som är etablerade i Sverige. Det kan till exempel innebära att lönerna är sådana att man knappt kan leva på dem. Vi har hört talas om exempel på att det kan vara hälften av en svensk arbetares lön eller till och med en tredjedel. Jag har till och med hört talas om chaufförer som kör för 1 000 kronor i månaden. Vi kan räkna ut vad det innebär. Man kan inte leva på 1 000 kronor i månaden. Det medför tyvärr också kriminalitet. Dessutom är arbetsmiljön ofta väldigt dålig och olycksfrekvensen väldigt hög.
För att förhindra lönedumpning och försämring av arbetsvillkoren är det en självklarhet att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor för arbetare. Kraven ska gälla för entreprenörer i hela underleverantörskedjan.
Man ska ha koll när man upphandlar. Det gäller hela kedjan.
Kravet ska gälla alla arbetare oavsett om de bor i Sverige eller arbetar här tillfälligt. Lagen om offentlig upphandling bör också arbetas om så att Sverige maximalt kan ta till vara den flexibilitet som EU-rätten faktiskt medger. Det gäller såväl etiska som sociala och miljömässiga krav vid upphandling av både varor och tjänster och det som inom EU-rätten kallas oprioriterade områden, det vill säga vård, skola och omsorg. Det handlar om att på olika sätt begränsa upphandlingen till eller favorisera icke vinstdrivna associationsformer.
Ett verktyg som kan användas vid upphandling är så kallade vita jobb. Den metoden har prövats och utvecklats i Stockholms stad av jurister. Och den används redan i dag av Malmö stad.
Herr talman! Vi menar att lagen om offentlig upphandling inte är lämplig att tillämpa på socialt företagande. Lagen om offentlig upphandling får inte tolkas på ett sätt som är ogynnsamt för små kooperativ. Regelverket bör ändras så att upphandlingen inte bara bör utan ska prövas utifrån sociala hänsyn.
Ett arbete med att formulera sociala kriterier bör påbörjas snarast i sådana former att den sociala ekonomin garanteras medverkan, och det ska vara ett särskilt fokus på kriterier för inkludering i arbetslivet.
Ett exempel på socialt företagande är kvinnojourerna, som även de borgerliga partierna vurmar för och säger sig vilja stödja. Det vore bedrövligt om man lade ut det på anbud.
Vår grundinställning är dock att lagen om offentlig upphandling inte ska tillämpas inom vård, omsorg och sociala tjänster och därmed inte heller när det gäller socialt företagande.
Vi har i den här kammaren flera gånger diskuterat den skyhöga ungdomsarbetslösheten. Vi menar att denna fråga är så viktig att den behöver lyftas upp och att regeringen bör verka för att införa särskilda lärlingsklausuler vid offentlig upphandling där det är möjligt. Som det är nu är det slöseri att unga människor inte kommer in på arbetsmarknaden.
Herr talman! Jag vill gå över till miljökraven. För vem vill inte veta vad som är i en köttlasagne i dagens läge?
Offentlig upphandling kan spela en stor roll när det gäller att möjliggöra för kommunerna att ställa höga krav på produktionen av de livsmedel som upphandlas offentligt. Lagstiftningen behöver förtydligas så att det klart framgår att krav på djurskydd, god miljö och socialt ansvarstagande ska ställas i all offentlig upphandling.
Kraven ska inte bara gälla de färdiga produkterna eller tjänsterna utan även miljöeffekterna under hela upphandlingskedjan. Statlig upphandling av mat ska även inriktas på minskad klimatpåverkan.
Sverige bör dessutom ställa upp ett nytt mål för ekologisk produktion och konsumtion. Vi föreslår att 30 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk till 2020 och att upphandlingen ska användas till att minska den klimatpåverkan som vår livsmedelskonsumtion faktiskt orsakar.
Den offentliga sektorn bör alltså genom upphandlingen verka för ett miljövänligare samhälle med minskade kemikalier i den offentliga verksamheten. Regeringen bör därför se till att upphandlingsbestämmelserna ändras i detta avseende.
Vi menar att det ska vara möjligt att ställa krav på lägre koldioxidutsläpp vid transporter vid upphandling av en vara. På så sätt borde det vara möjligt att upphandla närodlade produkter.
Kort sagt: Vi är för seriösa företagare som tar hand om sina anställda och ger sjysta villkor. Vi är emot oseriösa företagare som med sin verksamhet slår sönder den svenska modellen. Vi är för upphandling när den används för att vrida klockan åt rätt håll. Det handlar om att det ska vara hållbart, miljövänligt, god djurhållning och minskade kemikalier.
Vi vet att politiken kan göra skillnad, till skillnad från de borgerliga partierna, som bara tror att marknadskrafterna kan styra allt. Men vi ser ju att det går åt fel håll just nu.
Vi socialdemokrater tror att en annan, mer rättvis och miljövänlig värld är möjlig. Offentlig upphandling kan, om den används rätt, vara ett verktyg för ett modernare och humanare samhälle.