Fru talman! Som vi har hört är alla partier rörande
överens om hur viktigt det är med kompetensutveck-
ling i arbetslivet. Skiljelinjerna framkommer när det
börjar handla om inflytande och bestämmande i fråga
om utbildningar för den enskilde löntagaren och om
hur finansieringen av utbildning i arbetslivet skall
lösas.
Moderaternas recept är som vanligt skattelättna-
der. De förordar ett system med personliga utbild-
ningskonton som byggs upp av arbetstagaren och
arbetsgivaren. Den enskilde skall ha rätt att få skatte-
befrielse för avsatta medel. Och arbetsgivare skall ha
rätt att tillskjuta lika mycket som den enskilde själv
har bidragit med - naturligtvis då också skattefritt.
Dessutom vill Moderaterna, som Kent Olsson sade,
försäkra sig om att facket naturligtvis inte skall ha
något inflytande över utbildningskontona.
Centerns föreslår något som de kallar för kompe-
tensförsäkring eller kompetenskonto. De tycker att
arbetsmarknadens parter skall ges ansvaret för att
utforma ett regelverk. Folkpartiet har liknande tanke-
gångar. Men de tycker att man skall finansiera kompe-
tensutvecklingen genom att den anställde skalla nagga
på sin egen kommande pension. Folkpartiets förslag
påminner i uppläggningen och finansieringen om
Moderaternas. Man föreslår att arbetsgivaren skall ges
möjlighet att tillskjuta medel.
Vänsterpartiet föreslår i sin tur framtidsfonder. De
pekar också på att satsningar på utbildningar ofta inte
når de grupper som kanske bäst behöver dem, de som
har de lägsta lönerna och de största hälsoriskerna. De
föreslår att arbetsgivarna och facket gemensamt skall
göra upp ett program för hur fonderade medel skall
användas.
Jag skulle vilja betona att det här med kompetens-
höjning inte bara är viktigt för den enskilde arbetsta-
garen. Det är minst lika viktigt för att utveckla företa-
get; för att utveckla konkurrenskraften, det goda arbe-
tet och verksamheten i stort. Jag är övertygad om att
en arbetstagare med goda kunskaper dels, naturligtvis,
gör ett bättre jobb, dels också har större möjlighet att
påverka sin arbetssituation och därmed känna större
tillfredsställelse med sitt jobb.
Ett företag där de anställda trivs och känner sig till
freds med sin situation har mycket större förutsätt-
ningar att utvecklas positivt än ett företag där de an-
ställda inte tillåts vara delaktiga i planering och ut-
formning av verksamheten.
Fru talman! Det har alltid varit viktigt med kun-
skap och utbildning. Men i dag, när den tekniska
utvecklingen går så snabbt, är det viktigare än någon-
sin att alla arbetstagare har möjlighet att fortbilda sig.
För inte så länge sedan kunde man gå in i en anställ-
ning och räkna med att ha samma jobb och ungefär
samma arbetsuppgifter resten av sitt yrkesverksamma
liv. I dag får man räkna med att arbetsuppgifterna och
arbetsinnehållet kommer att förändras under hela
arbetslivet. Därför måste alla vara beredda att fortsät-
ta att höja sin kompetensnivå. Men det kan inte vara
ett ansvar bara för den enskilde att bidra till utveck-
lingen av arbetskraften i företaget och därmed också
till att utveckla företagets konkurrenskraft.
I dag är det också så att det i större och större ut-
sträckning krävs högskoleutbildning för att över hu-
vud taget få ett jobb. Därför är det nödvändigt att vi
får fler ungdomar att fortsätta från gymnasiet till hög-
skolan. Framför allt är det ungdomar från det vi kallar
för arbetarhem som måste uppmuntras att läsa vidare.
Vid Europeiska rådets sysselsättningsmöte i no-
vember förra året antogs ett antal riktlinjer. En av
punkterna var att arbetsmarknadens parter uppmana-
des att på sina olika ansvarsområden sluta avtal som
ökar möjligheten till utbildning, yrkeserfarenhet,
praktik eller andra åtgärder som kan underlätta inträ-
det på arbetsmarknaden. Dessutom skall de anställda
kunna utveckla möjligheterna till livslång utbildning.
Som det står i betänkandet var det vid samma
möte - det var det Kent Olsson kommenterade - som
medlemsstaterna uppmanades att granska de hinder,
särskilt skattemässiga, som kan stå i vägen för en
investering i mänskliga resurser. Det är klart att vi
skall granska hinder. Sedan är det kanske så att vi och
Moderaterna har olika uppfattningar om vad som är
hinder. Vid samma möte poängterade man också att
det är viktigt att föra en tillväxtpolitik som inriktas på
stabilitet och sunda offentliga finanser. Man sade en
hel del klokt på det mötet.
Fru talman! Det finns ett antal motioner där mo-
tionärerna begär en utredning för att se över finansie-
ringen av ett system för kompetensutveckling. Ar-
betsmarknadsdepartementet har tillsatt en arbets-
grupp. Denna arbetsgrupp skall undersöka och redo-
visa vilka behov som finns och därefter lämna förslag
till system för kompetensutveckling. I arbetsgruppen
ingår företrädare för Regeringskansliet och arbets-
marknadens parter. Jag tycker att det är oerhört viktigt
att arbetsmarknadens parter gemensamt tar fram ett
system. Också staten skall naturligtvis vara med och
se på vilket sätt man kan främja kompetensutveckling.
Detta arbete pågår för fullt och skall vara slutfört
den 12 juni. Och jag lovar att vi inte har för avsikt att
invänta en moderatledd regering. En sådan ligger
förhoppningsvis väldigt långt fram i tiden.
I och med att denna arbetsgrupp är tillsatt kan en
del av yrkanden i motionerna anses vara tillgodosed-
da. I övrigt yrkar jag avslag på motionerna och bifall
till utskottets förslag.