Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 4.
Några av de viktigaste frågorna vi har framför oss gällande produktion och uttag av energi är bland annat långsiktig planering gällande investeringar, konkurrens och global samhällsnytta för att skapa en stabil och säker leverans av el. Men en viktig aspekt som inte får glömmas bort är även elkunden, som i slutändan får bekosta kalaset vid eventuella felaktiga beslut.
Vi måste börja se att el är något positivt, särskilt när övergången sker från produktion av fossila bränslen. Vi behöver även inse att all produktion av el och energi har för- och nackdelar. Det är lätt att stå här och vurma för sin vision och målsättning, men just visioner och kostnader har historiskt inte alltid gått att sammanföra på ett optimalt sätt.
Just kostnader och dess påverkan på konkurrensen är något som vi behöver vara realistiskt medvetna om. Vi ser enorma investeringsprojekt i Europa gällande den decentraliserade infrastrukturen och utbyggnaden av intermittent energiproduktion. Men kostnader på tusentals miljarder är inte det enda problemet i ett europeiskt perspektiv. Vi ser i dag resultatet av bland annat det olyckliga beslutet att avveckla tysk kärnkraft, nämligen stora subventioner för intermittenta energislag och energitoppar som belastar kringliggande nationers elnät, men störst är bristen på reglerkraft. Dessutom går det nu europeiska rykten om att även kärnkraften ska kunna regleras.
Så länge vi inte kan lagra överskott av energi kommer Europa att lida brist på reglerkraft. Om jag får tala i termer av ädla metaller kommer nordisk regler- och balanskraft att klassas som elguld, och detta är något som vi ska värna om för den nordiska marknaden och dess konkurrenskraft.
Givetvis ska vi ha europeiska elförbindelser, för även vi kan behöva balansera vårt behov och exportera vid gynnsamma tillfällen. Men försiktighet bör råda att göra en full utbyggnad av dessa kontinentala förbindelser, så länge vårt elnät inte klarar full överföringskapacitet från norr till söder, för att inte ett högre europeiskt energipris ska drabba svenska elkonsumenter, och då särskilt i den södra delen.
Herr talman! Vi har i Sverige en av världens absolut bästa energimixer gällande både utsläpp och balansering och dessutom ett mycket gott år för export av el. Detta kan vi tacka både kärnkraften och vattenkraften för. Vi måste se det som vår skyldighet att värna om dessa energislag för att säkerställa god konkurrens- och exportkraft. Vi måste ge våra företag och den tunga basindustrin alla tänkbara medel för att värna om jobben och göra det attraktivt att verka och producera i Sverige.
Kärnkraften står för en betydande del av vår elproduktion, och vi, men även näringslivet, ser behovet av att säkerställa detta och att bygga ny kärnkraft. Vi ser vikten av ökad forskning och utveckling inom alla delar, till exempel när det gäller nya generationens verk men även inom slutförvar. Detta genererar en trygg och stabil grund för framtida investeringar i Sverige men även en kunskap för export.
Vi skulle kunna diskutera alla energislags positiva och negativa effekter i dagar men att avveckla just kärnkraften som baskraft, minska vattenkraften som är både bas och reglerkraft, fasa ut fossila bränslen och satsa enorma summor på europeiskt elnät och intermittenta energislag kommer att få konsekvenser.
Att göra allt detta på en gång utan det påverkar konsumenterna ser vi som orimligt. Ska vi dessutom göra oss beroende av olja och gas från utomeuropeiskt politiskt instabila stater och konkurrera med eventuell billig skiffergas från USA gör vi en blunder både miljömässigt och ekonomiskt.
Herr talman! Vi måste ställa rimliga krav som inte stryper utvecklingen, miljönyttan och konkurrensen. Därför menar vi att prioriteten ligger i att säkerställa ett samarbete med närliggande nationer, bygga ut vår infrastruktur och satsa på forskning och utveckling gällande energi, miljö och kärnteknik. Detta möjliggör det viktigaste, nämligen att fasa ut fossila bränslen för minskade koldioxidutsläpp.