Fru talman! Sverige är ett bra land att växa upp i.
Det beror på att vi har ett mycket väl utvecklat väl-
färds- och utbildningssystem som gör att våra barn
och ungdomar internationellt sett och som grupp
betraktad har bästa tänkbara möjligheter till en bra
uppväxt och ett rikt liv.
Detta visar en mängd olika resultat bl.a. i flera
internationella jämförande studier. Ett exempel är det
omdöme som den svenska förskolan fått i en OECD-
rapport. Den visar på att kvalitet och innehåll i våra
förskolor håller mycket hög klass. Man konstaterar att
förskolan verkligen är anpassad för barnen och att det
där bedrivs verksamhet utifrån barns behov och på
barns villkor. Den svenska förskolan får ett mycket
högt betyg totalt sett.
Ett annat exempel är den jämförande studie som
gjorts inom EU som visar att den svenska skolan
hävdar sig mycket bra. Inget annat land ligger ge-
nomgående så bra till som Sverige i denna studie.
Exempel på indikatorer där Sverige ligger i topp är i
IT-undervisning, läsning, kunskaper i främmande
språk, antalet studenter som slutför gymnasiet och
också när det gäller faktorn som handlar om utvärde-
ring av skolor.
Talet om kris i svenska skolor, som ofta tas upp
av oppositionen i denna kammare, har ingen grund
utifrån de olika internationella utvärderingar som
gjorts. Det är också djupt orättvist mot alla de lärare,
förskollärare, elevassistenter, rektorer, ja all den per-
sonal som vi har ute i skolorna dagligen och som gör
engagerade insatser och ett förnämligt arbete. Men vi
kan aldrig vara nöjda så länge som det finns olika
olikheter mellan vad skolorna presterar. Vi ska också
hålla en hög ambition.
Fru talman! Vi socialdemokrater har med stöd av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet här i kammaren lagt
fram en av de mest expansiva budgetar vad gäller
satsningar på barn, ungdomar och familjepolitik lagts
fram på många år. Det är en viktig satsning, speciellt
som vi kan konstatera att klyftorna i samhället har
ökat under krisåren på 90-talet och att det har drabbat
inte minst barn och ungdomar.
I fredags presenterades en undersökning som ge-
nomförts av barnläkaren Staffan Jansson på uppdrag
av kommittén mot barnmisshandel. Den visade gläd-
jande nog att aga som uppfostringsmetod kraftigt har
minskat i omfattning och att antiagalagen och kon-
ventionen om barns rättigheter har gett positiva ef-
fekter. Men vad rapporten visar är också att de barn
som utsätts för misshandel, bevittnar våld i hemmet
eller mobbas av jämnåriga i stor utsträckning kommer
från familjer med svag ekonomi.
Det indikerar att den ekonomiska stress som
många föräldrar lever med riskerar att drabba barnen i
hemmet men även i skolan och på fritiden. Detta är
bara en av de signaler som visar på vikten av att ha en
väl fungerande fördelningspolitk och ett medvetet
fokus på barns uppväxtvillkor. Den successiva ökning
av barnbidragen som nu genomförs tillsammans med
andra förstärkningar av barnfamiljernas ekonomi är
därför en helt riktig prioritering. Att kunna erbjuda en
arbetslös förälder ett jobb är naturligtvis den allra
bästa åtgärden.
Maxtaxan och den allmänna förskolan är också
utomordentligt viktiga reformer. Men vi måste kom-
ma ihåg att de reformerna först och främst utgår från
barnens rätt till förskola med en bra pedagogisk verk-
samhet. Föräldrarnas plånböcker påverkas visserli-
gen, men det är inte huvudmålet. Det är att det ska
vara möjligt för alla barn - oavsett föräldrarnas in-
komster - att kunna delta i förskolan.
Fru talman! Att satsa på skolan med särskild in-
riktning på de elever som har behov av särskilt stöd är
enligt vår bedömning en viktig rättvisefråga. Detta
vill vi göra t.ex. genom att få fler vuxna i skolan. Det
kan vara flera lärare, men det kan också handla om att
vi får fler specialpedagoger, psykologer, logopeder
eller andra som har specifika kompetenser för att ge
kvalificerat stöd och hjälp till de barn och ungdomar-
na som bäst behöver det. Det är viktigt att skolan har
en kompensatorisk roll och har förmåga att ge mer till
de som behöver mer. Vi ska utbilda fler psykologer,
fler lärare och fler specialpedagoger för att möta den
ökade efterfrågan.
Samtidigt gör vi en kraftig satsning på forskning
inom området utbildningsvetenskap. Det förväntas ge
bättre kunskaper om hur vi lär och utvecklas. Denna
typ av tvärvetenskaplig forskning har speciell bety-
delse för att utveckla kompetenser för att bättre kunna
möta de funktionshindrade barnens och ungdomarnas
olika behov.
Fru talman! Vi har anledning att se mycket posi-
tivt på det mesta av den utveckling som vi nu kan se
ute i våra skolor, men vi kan inte vara nöjda. Vi ska
arbeta vidare med att utveckla skolan utifrån ett tyd-
ligt barnperspektiv. Alla barn ska kunna känna sig
trygga och välkomna i skolan samtidigt som de ska
kunna ha roligt och känna att de växer och utvecklas.