Herr talman! Tack, statsrådet Anna Ekström, för att statsrådet deltar i dagens debatt! Vi är överens om vikten av folkbildningen för vårt samhälle. Folkbildningen, studieförbunden och folkhögskolorna erbjuder folkbildning, bildning och även utbildning. Folkbildningen är en av få möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att utbilda och bilda sig utifrån sin egen förmåga.
I våras kom ett tillkännagivande från riksdagen om att skapa förutsättningar för ökade möjligheter till eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar om att kunna studera vidare också efter gymnasiesärskolan, och det handlar då inte bara om folkbildning och folkhögskolor, såklart, men de är en del av lösningen.
Ett exempel är utbildningen på Mora Folkhögskola där man har en kurs i digital tillgänglighet som riktar sig till personer med måttlig utvecklingsstörning. Tyvärr har man svårt med finansieringen, vilket är tråkigt både för folkhögskolans verksamhet och inte minst för individerna. Det blir kommunen som får ta en stor del av ansvaret, och då blir det svårt att nå utanför närområdet och svårt för den som inte bor i kommunen där folkhögskolan ligger att få möjlighet att gå utbildningen. Man skulle kunna kalla det för kommunarrest för den som har en intellektuell funktionsnedsättning.
Statsrådet nämnde förstärkning för personer med funktionsnedsättning. Det är bra, men vad gör statsrådet mer specifikt för att öka möjligheterna även för personer med intellektuell funktionsnedsättning att kunna studera vidare på folkhögskola? Jag ställer frågan med hänvisning inte minst till tillkännagivandet som samtliga riksdagens partier stod bakom i våras.