Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4 om vattenbruk i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 6 om fiskeripolitik. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men jag väljer för tids vinnande att yrka bifall endast till denna reservation.
Fisket innebar historiskt sett för kustbefolkningen skillnaden mellan liv och död. Men det innebar också död eftersom riskerna var stora.
List mot list. Lif för lif. Oviss vinning. Så står det vid entrén till Nordiska museet.
Fisket är för Sverige en viktig näring. Vi har långa fiskrika kuststräckor som Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Varje år fångas fisk och skaldjur, till exempel skarpsill, sill, torsk, makrill, räkor med mera, för 1 miljard kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Sverige har sedan urminnes tider varit en nation med långtgående traditioner inom såväl jordbruk som fiske. Men utgångspunkten är densamma nu som då, och den handlar om att få en maximal hållbar avkastning från havet och om att ha en fiskepopulation på en nivå som gör att vi långsiktigt kan få goda fångster och inkomster och nyttja livsmedel från havet, floderna och sjöarna. Vi har stora arealer av brukbar mark, enorma kustlandskap och otaliga sjöar. Dock har vi aldrig haft ett omfattande vattenbruk, vilket är konstigt då vi är ett av de länder i världen som har goda förutsättningar för detta.
Det är viktigt att framhålla vilken oerhörd resurs världshavens och sjöarnas enorma fisktillgångar utgör. Exempelvis är fisk en primär proteinkälla för ca 1 miljard människor. Det behövs samarbete och gemensamma regelverk när det gäller EU och världens hav. Fisket är ju en gemensam resurs som verkligen vandrar mellan hav och som drabbas av utfiskning om vi inte har nödvändiga begränsningar och regleringar.
EU:s fiskeflotta omfattar i dag 60 000-70 000 fartyg. Sverige har drygt 1 000. Antalet fiskefartyg minskar, eftersom kapaciteten är för stor i förhållande till bestånden. I Sverige arbetar ca 4 000 personer inom fisket eller fiskeindustrin. De fiskeföretagare som gör de viktiga insatserna lever i en tuff verklighet med pressad lönsamhet.
När det gäller EU:s externa fiskeripolitik har Sverigedemokraterna ingen egen reservation i ämnet i just detta betänkande. Men jag tycker att det kan vara värt att nämna att vi konsekvent har avstyrkt EU:s fiskeavtal vid överläggningar inför ministerrådet. Det finns oftast en aspekt om mänskliga rättigheter, där EU helt enkelt förhandlar med stater som bryter mot dem. Dessutom ifrågasätter vi kostnadseffektiviteten i dessa avtal. Pengar från den svenska medlemsavgiften, alltså svenska skattepengar, går bland annat till att upprätthålla spanska och portugisiska fiskeflottor.
Herr talman! Sverige har en unik möjlighet att utvidga sitt vattenbruk. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva små och stora vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag. Sverigedemokraterna vill därför utreda vilka insjöar som kan lämpa sig för fiskodling. Vi vill också sänka kostnaderna för näringsidkare i branschen. Vi ser också en möjlighet i landbaserad fiskodling där man kan ta till vara de gödningsämnen som fiskodlingen ger upphov till.
År 2007 uppdrog regeringen till en särskild utredare att analysera förutsättningarna för hur vattenbruket kan utvecklas i Sverige. I början av februari 2009 avlämnades en färdig sammanställning som hette Det växande vattenbrukslandet .
Efter att utredningen lades på regeringens bord har det gått ungefär sex år, och även om frågan i viss mån har rört sig framåt är det förvånansvärt tyst om vattenbruket. En större tydlighet från regeringen i frågan vore önskvärd. Jag tror att man skulle kunna nå långt bara genom att ha en tydlig signalpolitik, givetvis i kombination med regelförenklingar, forskning och andra åtgärder. Detta är kanske på gång nu. Men i dagsläget kan vi se att den svenska andelen fortfarande är försvinnande liten. Medan vårt grannland Norge står för 1,5 procent av hela världsproduktionen av odlad fisk är Sveriges andel så liten att den inte ens kan uttryckas i hela promille. Den är ca 0,2 promille.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Världens befolkning växer så det knakar, och i takt med befolkningsökningen och att så många människor sakta men säkert tar sig ur fattigdomens bedrövelser ökar efterfrågan på animaliska produkter.
De resurs- och miljömässiga fördelarna med fiskodling är avsevärda, då fiskodling har en av de lägsta foderomvandlingsfaktorerna för någon animalisk produkt. Med andra ord krävs det mycket lite foder för att producera fisk jämfört med köttprodukter som fläsk och nöt. Nästan hälften av den fisk som konsumeras i världen är odlad. Vi menar att denna andel går att öka.
Herr talman! Vi vill utreda möjligheten att få till stånd fler musselodlingar på västkusten. Musselodlingar har visat sig ha en gynnsam effekt på miljön genom att de binder fosfor och kväve.
Musslor är också ett utmärkt odlingsalternativ, som dessutom bidrar till att rena vattendrag på närsalter som kan vara en eventuell bieffekt av till exempel fiskodling. Musselodling är också ett verktyg för att kompensera för eventuella utsläpp av närsalter och utgör i sig ett strategiskt medel för att höja kvaliteten i våra sjöar och hav.
Det är viktigt att bevara våra vattendrag, hav och sjöar. Men vi måste också stimulera utkomstmöjligheter för människor som bor i dessa områden. Som ett led i detta vill vi uppmuntra fiskutsättning, till exempel genom att undersöka möjligheterna till ett mer varierat utsläpp av ål och andra lämpliga arter.
Herr talman! Sammantaget är vattenbruk ett bra sätt att producera näringsrik, resurseffektiv och miljövänlig mat, och Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra att bygga upp en sådan verksamhet och skapa nya arbetstillfällen. Den blygsamma produktion som i dagsläget bedrivs i Sverige omsätter bara drygt 100 helårsarbeten. Hade den varit som i Norge hade vi haft tusentals arbetstillfällen. Man kan i sammanhanget nämna att fiskodlingen i Norge genererar exportinkomster på ungefär 17 miljarder norska kronor.
Som jag nämnde tidigare släpptes utredningen Det växande vattenbrukslandet år 2009. Där redogjordes för en rad åtgärder för att nå en expansion av vattenbruket i Sverige. Om man skulle följa utredningen och om det skulle leda till ökad produktion på 50 000 ton per år, jämfört med ungefär 12 000 i dagsläget, skulle det innebära ungefär 11 000 nya arbetstillfällen till en kostnad av ca 60 miljoner på fem år. Det är en ganska blygsam insats i förhållande till de enorma resurser vi lägger ned på sysselsättningspolitik. Arbetstillfällen i form av kringverksamheter är inte medräknade, och det skulle givetvis växa ju mer fisk vi odlade.
Allt detta förutsätter dock att det sker en rad förändringar i statens och samhällets sätt att se på vattenbruket. För statens del gäller det att undanröja och förenkla framför allt de byråkratiska hindren. När en näringsidkare ska starta upp ett vattenbruk i dag krävs det att han har kontakt med flera olika myndigheter för att få det lagstadgade tillståndet till vattenbruk. Ofta är kontakterna mellan dessa myndigheter dåliga, vilket resulterar i långa handläggningstider. Även utbildningen bland regionala och kommunala tillsynsmän och kontaktpersoner är ofta undermålig.
Vidare går denna verksamhet in under olika lagstiftningar och reglementen, vilket gör det snårigt för den enskilde företagaren att sätta sig in i desamma. Handläggningstiderna kan som jag nämnde tidigare variera, och på sina ställen kan det kanske ta flera år att komma igenom det byråkratiska maskineriet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
I Sverige finns goda förutsättningar för vattenbruksnäringen att utvecklas, både på land och i vatten. Det finns plats för fler företag som kan producera bra mat och sättfisk för fisketurism och beståndsvård. Samtidigt kan vattenbruket skapa sysselsättning framför allt på landsbygden och erbjuda vissa miljötjänster, såsom vattenrening.
Herr talman! Jordbruksverket har tillsammans med branschen, forskare, intresseorganisationer och andra myndigheter tagit fram en strategi och en handlingsplan för svenskt vattenbruk. Strategin blev klar 2012 och innehåller en vision och 13 mål. Handlingsplanen beräknas bli klar under 2015 och kommer att innehålla åtgärder för hur målen ska nås.
Från Sverigedemokraternas sida följer vi med spänning hur visionen och handlingsplanen ska utformas. Den strategi man säger sig ha för att svenskt vattenbruk ska vara en växande, lönsam och hållbar bransch med en etisk produktion är någonting vi i Sverigedemokraterna kan ställa oss fullt bakom.
I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson och Runar Filper (båda SD).