Herr talman! Hans Hjortzberg-Nordlund har frågat
om jag är beredd att redovisa de skäl som ligger bak-
om förslaget att lägga ned Rådet för högpresterande
datorsystem, HPD-rådet.
Regeringens förslag angående högpresterande
datorsystem omfattar tre olika delar. För det första
förs medel för högpresterande datorsystem till ansla-
get för dyrbar vetenskaplig utrustning. För det andra
anpassas anslagstekniken för dessa ändamål till vad
som numera gäller normalt för statsbudgetsanslagen,
dvs. stora investeringar betalas inte i sin helhet vid
anskaffningen utan enligt en avskrivningsplan anpas-
sad till den beräknade användningstiden. För det
tredje har regeringen av statsfinansiella skäl föreslagit
en minskning med 25 miljoner kronor av de resurser
som sammantaget står till förfogande för dyrbar ve-
tenskaplig utrustning och för högpresterande datorsys-
tem samt att dessa resurser i fortsättningen ses i ett
sammanhang.
Genom att resurserna för högpresterande datorsys-
tem och resurserna för dyrbar vetenskaplig utrustning
fortsättningsvis behandlas i ett sammanhang finns
inget behov av ett särskilt organ som HPD-rådet för
att fatta beslut om anslag. I Forskningsrådsnämndens
kommitté för finansiering av dyrbar vetenskaplig
utrustning kommer att ingå ledamöter med kompetens
inom området högpresterande datorsystem. Självfallet
kommer också personer med kompetens inom detta
område att medverka i beredningen av ärenden. Till
yttermera visso har regeringen också i budgetproposi-
tionen uttryckligen angivit att de åtaganden som gjorts
inom området högpresterande datorsystem skall beak-
tas vid medelsfördelningen för de kommande åren.
Svensk forskning har i ett internationellt perspek-
tiv mycket goda resurser. Inte minst är utrustnings-
standarden vid universitet och högskolor hög. Detta
avspeglas bl.a. i att forskningsråden, när budgetansla-
gen under det senaste året anpassats till resurstilldel-
ningen från de nya forskningsstiftelserna, valt att helt
eller i stor utsträckning avstå från att anvisa särskilda
medel till utrustning. Därtill kommer betydande till-
skott från andra finansiärer. Den besparing som rege-
ringen av statsfinansiella skäl har föreslagit på medlen
för dyrbar vetenskaplig utrustning och högpresterande
datorsystem är mot denna bakgrund blygsam.
Svensk forskningspolitik bygger på att regering
och riksdag gör övergripande bedömningar, medan
den närmare resursfördelningen och planeringen sköts
av vetenskapligt kompetenta organ. Avvägningen
mellan å ena sidan personalinsatser eller andra forsk-
ningskostnader och å andra sidan utrustning av olika
slag bör således i princip inte vara en statsmaktsfråga
utan avgöras av forskningsmyndigheter och av dem
som svarar för den närmare planeringen och genomfö-
randet av forskning.
Att medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning och
medlen för högpresterande datorsystem nu samordnas
och ansvaret för medelsfördelningen ligger på forsk-
ningsrådsnivå ser jag som ett steg mot vad som såle-
des är den normala rollfördelningen.
Frågan kan naturligtvis ställas om insatserna för
dyrbar vetenskaplig utrustning över huvud taget skall
öronmärkas. Det rör sig dock här om mycket stora
åtaganden, som kan vara svåra att planera in inom
vanliga anslagsramar, varför den nuvarande ordning-
en tills vidare bör behållas. Den parlamentariska
forskningspolitiska utredningen, som tillsattes i som-
ras, har i uppdrag att bl.a. behandla rollfördelningen
mellan statsmakter och myndigheter. I detta ingår
givetvis att analysera behovet av fortsatt öronmärk-
ning av medel för olika ändamål. Till den större frå-
gan får vi således anledning att återkomma här i riks-
dagen när utredningen lagt fram sina förslag.
Då Hans Hjortzberg-Nordlund, som framställt in-
terpellationen, anmält att han var förhindrad att närva-
ra vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen
att Rune Rydén fick delta i överläggningen i stället för
interpellanten.