Herr talman! Om jag hade kunnat teckenspråk och fortsatt mitt anförande på just teckenspråk tror jag att flertalet av er här i kammaren skulle ha känt att ni inte riktigt hängde med i vad jag sade. När jag tecknade nyss såg jag att talmannen inte heller förstod vad jag sade. Men jag frågade talmannen: Hur mår du? Det är ungefär allt jag kan teckna på teckenspråk.
För ett par månader sedan fick jag möjlighet att se föreställningen
Fröken Julie
på Stora teatern i Göteborg. Det var en föreställning av Tyst Teater, som reser runt i landet - jag vet inte om de fortfarande gör det. De spelar teater på teckenspråk. För mig som hörande och som inte kan förstå teckenspråk blev det väldigt tydligt hur svårt det är att hänga med när man inte förstår språket.
I dagens betänkande, som heter
Kultur för alla
, lyfter man bland annat fram vikten av tillgänglighet. Man hänvisar till regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige.
Det finns i dag många hinder som gör att inte alla har möjlighet att ta del av kultur. Funktionsnedsättning kan vara ett hinder, men vi vet också att ekonomiska och sociala faktorer påverkar möjligheten att ta del av kultur.
Tillgänglighet för mig handlar inte bara om att kunna ta del av. Jag vill, herr talman, lyfta fram frågan till att titta på hur man gör det möjligt för alla att själva vara delaktiga i skapandet. Därför inledde jag med att prata om Tyst Teater, som spelar teater just på teckenspråk.
Jag har under senare tid kommit i kontakt med Wesign. De kallar sig en medborgarrörelse och ett mötesforum som jobbar med att bland annat främja kultur på teckenspråk. De säger själva att döva människor inte är funktionshindrade i första hand, utan de är teckenspråkiga medborgare. I den språklag som beslutades 2009 här i riksdagen likställs svenskt teckenspråk med Sveriges minoritetsspråk.
Jag tycker att den aspekten saknas i dagens betänkande. Därför vill vi socialdemokrater att man intensifierar insatser för att främja kulturverksamhet på teckenspråk. Ett exempel som vi lyfter fram i en av våra reservationer är att det måste ges samma möjligheter för barn med hörselnedsättning att vara med i kulturverksamhet som för andra barn. Så ser det tyvärr inte ut i dag.
Herr talman! En annan sak är att vi vet att vårt samhälle inte är jämställt, och det är till och med så att jämställdheten går bakåt. Vi socialdemokrater tycker att man ska jobba mer aktivt med jämställdhet inom kulturområdet. Grunden för att kunna arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering är att det finns könsuppdelad statistik. Det finns det inte i dag. Statistiken över huvud taget inom kulturområdet har varit eftersatt. Därför tycker vi att det är bra att Myndigheten för kulturanalys nu tillförs medel för att utveckla statistiken inom kulturområdet.
Men vill man få till en förändring vad det gäller jämställdheten inom kulturområdet räcker det inte med att bara samla in statistik. Det räcker inte heller med att bara integrera ett jämställdhetsperspektiv inom myndigheter och institutioner. Vill man få till någon förändring, vilket vi vill, måste man arbeta mer offensivt än så.
Därför tycker vi att all redovisning ska innehålla könsuppdelad statistik, och vi vill att alla verksamheter och organisationer som får bidrag från Statens kulturråd ska lämna in sådana uppgifter. Vi tycker också att de som arbetar aktivt och framgångsrikt med att öka jämställdhetsaspekten ska prioriteras. Detta ska gälla även inom kultursamverkansmodellen, som får resurser från statens sida.
En annan del av allas rätt att ta del av och att vara delaktiga i kultur är att kulturella aktiviteter har stor betydelse för hur man mår. Även om forskningen än så länge är ganska begränsad inom detta område finns det en hel del som visar att om man tar del av kultur och själv får vara delaktig i kultur påverkas människors hälsa i positiv riktning.
I Göteborg, men också på andra ställen i landet, har man satsat på en verksamhet som går under namnet El Sistema. Man brukar säga att det är en utveckling av musik- och kulturskolan, men själva pratar de mer om att arbeta med förhållningssätt. Genom musiken och sången utvecklar man en social tillhörighet. Man skapar nya möten mellan människor, och man är inriktad på att få med hela familjen, inte bara barnen. Genom kulturen uppnår man en större delaktighet, vilket skapar större integration och gör att människor mår bättre.
Detta visar att man behöver jobba med kultur inom andra områden än just kulturområdet. Men det krävs också att man ser till att fler får möjlighet att ta del av och själva bli delaktiga. I dag ser vi tyvärr hur den borgerliga regeringen i stället för att kapa trösklar till att ta del av kultur faktiskt höjer dem. Det ger inte en mer jämlik tillgång till kultur.
Herr talman! Under de senaste åren har det talats mycket om digitalisering inom kulturen. Det har handlat om digitalisering av vårt kulturarv men också om digitalisering av biografer runt om i landet. Tack vare att vi socialdemokrater och Folkets Hus och Parker drev på i frågan om digitaliseringen och att staten skulle vara med och hjälpa till med resurser kan vi i dag se att ett flertal kommuner nu har startat till exempel digitala hus. Detta har gjort att tillgängligheten runt om i landet har ökat. Nu kan man se teaterföreställningar från Metropolitan i New York, teaterföreställningar från England eller kanske någon teaterföreställning från Stockholm lokalt i sitt eget digitala hus, sitt Folkets Hus eller sin bygdegård.
Det här tycker jag är en positiv utveckling. Men vi ser också att det finns fler kommuner som skulle vilja starta den här typen av digitala hus men som inte får del av resurserna. Därför valde vi socialdemokrater att lägga ytterligare 10 miljoner i vår budget på just möjligheten till digitalisering. Det skapar också möjligheter till möten, konferenser och annan verksamhet som jag tror att vi vinner på. Dels finns det en miljöaspekt genom att man slipper åka och kan befinna sig på sin lokala ort. Dels tillgängliggörs mycket mer för medborgarna runt om i landet.
Herr talman! I dag ser vi hur en ny kreativ näring är på framväxt. Det man brukar kalla den kulturella och kreativa näringen präglas av en stor rörlighet, och det är ofta ett frilanssamhälle, där den kreativa kompetensen är råvaran, det vill säga ett intellektuellt kapital som lätt kan flytta på sig.
Vi socialdemokrater tror att det är viktigt att hitta sätt för de traditionella näringarna och de kreativa näringarna att mötas. I det mötet skapas många nya verksamheter, vilket vi tror är viktigt för konkurrenskraften.
I det betänkande som vi debatterade tidigare var vi inne på detta att när man satsar på kultur ser man att regionerna växer. I många regioner och kommuner ser man just den betydelsen av kulturen som en del i att bli en attraktiv region eller kommun, både att man får människor att flytta till den kommun där man erbjuder mycket kultur och att företagen vill att det ska finnas mycket kultur där de ska etablera sig. Det gör också att man utvecklar näringslivet.
Vi socialdemokrater anser att Sveriges framtid ligger i att erövra och behålla en topposition inom områdena innovation och utveckling. I det perspektivet spelar de kulturella och kreativa näringarna en avgörande roll.
Det är också en konkurrensfaktor för Sverige att människor behärskar olika kreativa uttrycksformer. Tidigare talade vi om det svenska musikundret som ett resultat av att vi har satsat på musik- och kulturskolan men också på folkbildningsverksamhet. Man kan också se svenska framgångar för dator- och tv-spel, design och film.
Vi vill ta vara på kulturen som en tillväxtmotor för att skapa tillväxt både för enskilda människor och för hela Sverige. Men då måste vi också satsa på och möjliggöra för fler människor att ta del av den kreativitet som kulturen kan erbjuda.
Ett lysande exempel på den betydelse som kulturella och kreativa näringar har är den utveckling och expansion en ort får då den blir europeisk kulturhuvudstad. År 2014 är Umeå kulturhuvudstad. Det handlar inte om en kulturell evenemangsverksamhet utan om en infrastrukturförändring som påverkar inte bara kulturlivet i Umeå och Västerbotten utan hela näringslivet i regionen.
Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014 kan ses som en del i en strävan att Sverige ska positionera sig inom områdena innovation och utveckling. Denna unika möjlighet bör Sverige, till exempel genom olika myndigheter och organisationer, ta till vara och utveckla.
Det är viktigt att se vilken kraft detta projekt ger hela regionen, och det går att utifrån detta få intressanta lärdomar om på vilket sätt kulturella och kreativa näringar kan spela en avgörande roll för en regions näringslivsutveckling.
Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall på reservation nr 2, men jag står självklart bakom samtliga socialdemokratiska reservationer.
I detta anförande instämde Isak From (S).