Herr talman! En fri och öppen värld präglad av migration, asylrätt och möjligheter för människor att röra sig över gränser är en mycket bättre värld än den vi en gång hade. Då var länder slutna. Man stängde världen ute. Det höll tillbaka människor, företag, jobb, sysselsättning, tillväxt och arbetstillfällen.
Sverige är ett av de länder i världen, eller kanske det land i världen, som tjänar allra mest på den öppenhet som vi har erövrat under årtionden. Men öppenheten ställer också mycket stora krav på våra svenska myndigheter. Just nu gäller det en akut hantering. Tullverket och Skatteverket ställs inför uppgifter de kanske inte har haft tidigare eller åtminstone inte haft mycket av. Det är därför viktigt at vi ger tillräckliga resurser till våra myndigheter för att de ska kunna utöva sitt arbete. Det ger styrka åt svensk företagsamhet, som ger tillväxt, vilket i sin tur ger arbetstillfällen och i grunden en mer rättvis fördelning av samhällets resurser.
Genom ett antal hårda läxor och erfarenheter har vi lärt oss det som kan vara öppenhetens baksidor, då världsekonomin prövar våra förutsättningar för fullt. Det upplevde vi till exempel under 90-talskrisen. Då utsattes svensk ekonomi för stora påfrestningar, och många människor förlorade sina arbeten. Vi skulle samtidigt hantera stora kriser i vår omvärld, bland annat på Balkan, i östra Afrika, i Mellanöstern och så vidare.
Vi har klarat den sortens utmaningar förut. Vi kommer att klara dem igen. Grunden är att vi har starka, dugliga och skickliga myndigheter. Alliansens uppfattning är att vi ska vara stolta över våra myndigheter i Sverige. De ska också ha resurser för att bedriva sin verksamhet på bästa sätt.
När vi fick en ny ekonomisk kris 2008 kunde vi se skillnaden mot hur det såg ut i början av 90-talet. Vi hade möjlighet att genomföra utbudsreformer på arbetsmarknaden som gjorde att fler kunde delta. Vi hade också resurser i ekonomin. Vi hade stora överskott, dels från regeringen Perssons tid, dels från Alliansens första år, som vi kunde använda för att stimulera jobb och tillväxt.
Grunden för detta var ett starkt ramverk för finanspolitiken med utgiftstak, saldomål, överskottsmål med mera. Ramverket var en ledstjärna för politiken och tvingade regeringen att prioritera och använda pengarna på bästa sätt.
Därför yrkar Moderaterna inte på något annat än regeringens förslag i dag. Riksdagen har redan beslutat om det rambeslut som styr hur mycket resurser som tillförs myndigheter. Vi värnar om den ordning som finns. Därmed hänvisar vi till vårt särskilda yttrande.
Om vi i stället hade haft en alliansregering finns det saker som skiljer förslaget som ligger på bordet från det vi hade genomfört i stället. Det handlar bland annat om ökade möjligheter att bekämpa terrorism. Vi anslår 5 miljoner extra för att Skatteverket tillsammans med andra myndigheter ska motverka detta.
Vi noterar att minoritetsregeringen har tagit detta till sig och har gjort skrivningar om att denna verksamhet är viktig. Vi välkomnar det och hoppas givetvis att det till slut också ska följas av pengar för att möta detta.
Det som oroar oss mycket i fråga om det här har inte direkt med myndighetsutövandet att göra. Det råder en relativt bred samsyn i denna kammare om vad myndigheterna ska göra. Det som oroar oss moderater och Alliansen är att det nu kan ligga en mycket svårare uppgift framför myndigheterna, till följd av den politik som regeringen för.
Vi har sett tidigare i Sverige vad ett minskat RUT-avdrag, ett minskat ROT-avdrag, höjda skatter på ungefär 40 miljarder kronor på jobb och tillväxt kan göra med skattemoralen. Vi har sett vad det kan göra med Skatteverkets möjlighet att fullfölja och utföra sitt uppdrag på det sätt det är tänkt. När skattemoralen sjunker ökar givetvis trycket på myndigheter. Vi har under tidigare S-regeringar sett att förtroendet för skattesystemet har varit mycket lågt. Acceptansen för att arbeta svart har varit väsentligt högre.
Herr talman! Precis som Per Åsling, skatteutskottets ordförande, hänvisade till finns det en oro inom Alliansen för att nu illa genomförda skattereformer kommer att öka belastningen på myndigheten på ett sådant sätt att de resurser som anslås till slut inte räcker till.
För att myndigheter ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt, för att Skatteverket ska fortsätta öka i fråga om förtroende och vara den goda servicemyndighet det är i dag behöver det åtföljas av en skattepolitik som har bred legitimitet. Den ska ha hög effektivitet och lägga grunden för fler jobb och hög tillväxt. Det ger möjligheter att starta och driva företag och ger entreprenörer möjlighet att vara, vistas och växa här i Sverige.
Det är med oro vi ser på regeringens föreslagna skattehöjningar. Och det är med oro vi ställer oss frågan: Hur kommer myndighetsuppdraget att kunna utvecklas framöver?
Skatteverket, bland andra, har gjort ett mycket gott arbete under åren som varit. Legitimiteten och populariteten har stigit, även hos de företagare som förut var mycket missnöjda. Men det bygger inte bara på Skatteverkets arbete utan också på en skattepolitik som kan vinna brett gillande och som kan se till att jobben blir fler.
(Applåder)