Herr talman! Målet för hela utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, att bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgarna och näringslivet samt motverka brottslighet. Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter och vid sidan av detta även skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd.
Det är det mål som finns för det här området. Det är lite intressant att just ökade klyftor enligt forskning är en grund för ökad brottslighet - det handlar om två mål som vi har inom samma område. På skatteområdet har vi verkligen möjlighet att förebygga långsiktigt i fråga om minskad brottslighet i samhället. Här har vi en hel del kvar att göra, för klyftorna har ökat. Och det är de ökade klyftorna som just bidrar till ökad kriminalitet och en massa andra ohälsotillstånd i samhället.
I dag ser vi ökade klyftor samtidigt som välfärden går på knäna. Vi skulle behöva öka marginalerna rejält inom välfärden, då det inom många verksamheter inte finns några marginaler kvar alls. Vi har nämligen prioriterat sänkta skatter och större vinstuttag från välfärden i stället för att det ska komma medborgarna till del i den situation då medborgarna är som mest utsatta och behöver resurserna som mest. Det system som vi har haft under de senaste åren har skapat en enorm utsatthet bland de mest utsatta, de som är helt beroende av välfärden. Det är där vi står i dag. Det är så långt det har gått.
I betänkandet pekas det på att de öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att det finns ett ökat behov av att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Det är en väldigt bra ingång och någonting som verkligen behövs i en tid då den fria rörligheten av kapital faktiskt, skulle jag vilja säga, har gått över rim och reson. Det har lett till en jättestor problematik, inte minst på arbetsmarknaden, där vi i dag har arbetsförhållanden som vi inte har sett i Sverige under väldigt lång tid. Många arbetsplatser är väldigt tuffa och väldigt långt ifrån den trygga arbetsmiljö vi har varit stolta över i Sverige. Det har under de senaste åren varit marknaden och arbetsgivarna som har satt alla gränser eller snarare gått över alla gränser.
Vi ser hur våra unga blir utnyttjade på arbetsmarknaden på fruktansvärda sätt. De blir inringda några gånger i veckan om de har tur. Hur ska man kunna leva på det?
Tanken har länge varit att man ska öppna alla vägar för kapitalet och gynna marknaden och att ett fåtal ska kunna tjäna stora pengar. Det har gått för långt. Pendeln har gått för långt.
Vi behöver alla delar. Vi behöver marknad. Vi behöver välfärd. Men jag tror att vi alla, om vi tänker efter, kan se att pendeln har gått för långt. Det är till och med så nu att institutioner som OECD och Världsbanken varnar för att klyftorna är så stora att det inte är bra för ekonomin.
Det är dags att ta tag i situationen och börja skydda medborgare och vår framtida miljö från den girighet som har spridit sig i och med avregleringarnas era. Det är denna utsatthet som den fria, avreglerade marknaden har lett till och som orsakar att vi inte bygger samhället utifrån människors behov utan marknadens. Denna hårda tid och den osäkerhet som många människor lever i, speciellt unga, har gjort att invandrarungdomar som inte ser någon framtid lättare rekryteras till terrororganisationer. Samtidigt ser vi hur rasismen sprider sig i Sverige. Detta är på grund av människors otrygghet.
Man kan se hur samhället blir alltmer polariserat och våldsamt, precis som hälsoforskarna Wilkinson och Pickett pekar på: När klyftorna ökar så ökar även konflikterna i samhället, och det blir mer våldsamma konflikter. Det är exakt det vi ser i dag, och det måste vi göra någonting åt. Vi kan det!
Det är dags att ta kontroll över girigheten igen och ha en genomtänkt balansering av företagen, en reglering som utvecklar samhället på ett sunt sätt, som bygger en sund ekonomi. Det är viktigt just när vi är som mest sårbara i livet, då vi är barn och gamla och sjuka, att vi får ha vår välfärd och har råd med den.
Alla medel behövs till vår gemensamma välfärd, och då är det viktigt att vi inte dränerar ut den. Därför är det bra med den här åtgärden, men vi behöver många fler åtgärder, och vi behöver se över skattesystemet så att vi har en robust välfärd framöver.
Nu vill jag gå in lite grann på taxinäringen. Jag sitter ju i trafikutskottet som huvudutskott. Taxiföretagen kommer från den 1 januari 2016 att bli skyldiga att överföra taxameteruppgifter till redovisningscentraler. Detta kommer att reglera taximarknaden, och jag vill också gå in på ett systemfel som vi har haft även här. Det är nämligen uppenbart att även inom taxinäringen har just avregleringen varit problemet. Det erkänner alla. Ni kan prata med varenda taxichaufför ni åker med - ni kommer att få höra historier om hur avregleringen har verkat på deras bransch.
Även här har pendeln gått för långt åt det hållet. Jag säger inte att vi behöver ha total reglering, men vi behöver ha en balans som utgår från människan och inte ett vinstuttag som inte ens kommer att fungera i längden eftersom arbetarna inte mår bra.
Jag är alltså väldigt glad åt det här steget för att ta tag i marknaden lite bättre, och vi jobbar i trafikutskottet för att ta ytterligare steg för att reglera taxibranschen.
Jag vill nu gå över till Kronofogdemyndigheten. Det är väldigt bra att vi nu lägger pengar för att motverka överskuldsättningen. Det är väldigt prioriterat. Det behövs ett ökat stöd för skuldsaneringar, och jag vill återigen anknyta till det systemfel som jag tar upp väldigt tydligt i mitt anförande. Även här har marknaden släppts så fri att det är väldigt många ungdomar i dag som skuldsätter sig väldigt hårt. Det är lätt att ta sms-lån, man blir lätt inknuten i olika abonnemang och så vidare. Marknaden använder fulare och fulare metoder för att sälja, samtidigt som vi lever i en tid då klyftorna är så stora att unga är beroende av att konsumera för att hänga med. Detta är också något som forskningen visar, att när klyftorna ökar så ökar statuskonsumtionen.
Förutom pengarna till Kronofogdemyndigheten behöver vi se över hur vi kan få företagen att fungera på ett sundare sätt och sluta använda sådana metoder som faktiskt utsätter människor så att de hamnar i så stora skulder. Det har rapporterats i dokumentärer på tv hur människor har hamnat där nästan utan att ha agerat själva. De har blivit inlåsta på olika sätt, eftersom det är så fula metoder som används för att låsa in kunderna.
Detta behöver verkligen ses över även i ett större sammanhang, men den här åtgärden är bra.
Det finns väldigt mycket att göra på skatteområdet. Det handlar om såväl vår miljö som människor och att bygga ett samhälle som lägger resurserna där de behövs - inte i några få fickor, utan där de verkligen behövs. Det är så vi bygger en stark ekonomi. Det är kanske inte en slump att många röda regeringar har lämnat ifrån sig en bättre ekonomi än blå regeringar. En mer rättvis fördelning stärker hela ekonomin. Detta framhåller nu till och med Världsbanken och OECD med hänsyn till de senaste årens starkt ökande klyftor runt om i världen.
Det här är väldigt viktigt att alla partier funderar lite djupare på. Hur vill vi bygga vår framtid och en robust ekonomi som utgår från människans behov?
Jag vill också lite kortfattat ta upp det här med skattekontoren. Vi i Vänsterpartiet är väldigt glada över att vi har fått in en skrivning om att sträva efter att behålla de lokala skattekontoren. Vi skulle gärna se att man arbetar ännu tydligare med det här framöver, och vi kommer att ligga på för detta.