Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1 och bifall till utskottets förslag i betänkandet under punkt 2.
Explosivämnen har många användningsområden. Ett av dessa är fyrverkerier. Många förväntar sig fyrverkerier på nyårsafton, vid valborg och vid andra festliga tillfällen. Fyrverkerier har en lång tradition. Länge var det frid och fröjd, men vi har fått uppleva en utveckling som lett till att fyrverkerier skjuts flera veckor både före och efter högtiderna. Detta stör många och är en anledning till förargelse. Värst är det för många hundar, som har svårt att klara de höga oväntade ljuden. Många tvingas ge sina hundar lugnande preparat. Det är också skadligt för miljön med ständiga fyrverkerier. Även om de farligaste ämnena bytts ut kan de förhöjda halterna i luften mätas.
Frågan är vad som ska göras åt denna dubbla situation, med fyrverkerier både som en kär tradition och som ett störande inslag när de missbrukas. Går det att genom lagstiftning skapa en balans i detta problem? Jag prövade i Göteborgs kommunfullmäktige förslaget att fyrverkerier bara skulle vara tillåtna vid vissa helgaftnar och efter tillstånd. Min motion föll denna gång på resonemanget bland andra partier att de svenska helgaftnarna inte kunde sättas före andra nationers helgaftnar.
Fyrverkeri bedöms efter ordningslagen och är en kommunal fråga. Jag ifrågasätter delvis detta. Störningarna från okynnesbruk av fyrverkeri stör alla lika i alla kommuner. Genom en ändring i ordningslagen skulle bruket kunna regleras. Vi har därför även här i riksdagen föreslagit att fyrverkerier endast ska vara tillåtna vid vissa svenska högtider, som nyårsafton och valborgsmässoafton, samt vid särskilda tillfällen som exempelvis invigningar av stora idrottsarrangemang eller officiella nationaldagsfiranden. Det placerar fyrverkeriet där det började, som en markör av särskilt festliga helgaftnar.