Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Situationen i Sörmland är väl känd. De delar den situationen med några regioner som har det precis så illa som man har det i Sörmland.
Men vi har också ungefär lika många regioner som klarar sig utan att behöva göra besparingar eller ens lägga varsel. De allra flesta regionerna som finns där mittemellan har underliggande strukturella, ekonomiska problem som förvärrades av inflationens konsekvenser för pensionskostnaderna.
Det är just regionerna som bär den tunga bördan för inflationen. De har en annan personalbas, fler akademiker, för att säga det rakt ut. Fler akademiker innebär att pensionskostnaderna är högre. Det leder också till att inflationens konsekvenser när man räknar upp det blir större för regionerna än för kommunerna.
Jag delar ledamotens bedömning att det var alldeles nödvändigt för regeringen att gå in och stötta regionerna. Det har vi gjort med sammantaget 9 miljarder rakt ut till sektorsbidrag som man kan använda för att täcka pensionskostnaderna.
Inflationen har fått konsekvenser för det avtal som regionerna har tecknat. Det har trots allt inte kunnat förutses att inflationen skulle dra upp så högt. Redan sommaren 2022, före valet, var den över 8 procent. Det fick konsekvenser för 2023. Förra sommaren var den 9 procent. Det får konsekvenser för i år.
Det är ändå glädjande att det nu ser bättre ut. De åtgärder som har vidtagits har lett till att inflationen långsamt går ned. Bedömningen från alla regioner är att 2025 kommer att se betydligt bättre ut eftersom konsekvensen av inflationen för pensionerna kommer att minska. Inflationen kommer att gå ned.
Den bedömningen delar också Sveriges Kommuner och Regioner i sin senaste ekonomirapport från maj 2024. De skriver dessutom väldigt tydligt att det förstås var välbehövligt med pengarna från regeringen för att klara konsekvenserna av inflationen.
Men de skriver också följande, vilket är ganska ovanligt för att vara SKR. Jag läser rakt av på sidan 79 i ekonomirapporten: "I vårändringsbudgeten för 2024 föreslås en engångssumma riktad till hälso- och sjukvården på 6 miljarder kronor. Detta är välbehövligt och underlättar den ekonomiska anpassningen, och det är för en gångs skull motiverat att tillskottet endast är aviserat för ett år."
SKR gör samma bedömning som regeringen att det är en tillfällig ansträngning. Det innebär att det också var rimligt att pengarna var engångspengar. Det var sammantaget 6 miljarder plus 3 miljarder som tidigare aviserats, det vill säga 9 miljarder för i år. Det är lite ovanligt. Men det innebär också att man bedömer att inflationens konsekvenser kommer att minska.
För Sörmland återstår utmaningarna som är strukturella och har pågått under en längre tid, som ledamoten har påpekat, och där man måste anpassa verksamheten. Eftersom jag som statsråd inte kan påverka vilka beslut som man fattar i regionerna är det inte möjligt för mig att kunna säga vad man ska göra eller hur man ska bete sig i en region. Jag är i det avseendet förhindrad att lämna anvisningar till en region.
Det är ändå värt att notera att det varsel som har lagts inte som man befarat har utlösts för vårdpersonalen. Det återstår att se vad som händer med varslet. Det ligger förstås som en oro för all vårdpersonal som inte vet om det kommer att lösas ut eller inte. Hittills har förändringar skett. Vi vet också att det har skett en uppsägning när det gäller vårdservicepersonal men inte när det gäller övrig vårdpersonal. Den oron finns såklart kvar för alla.
Det som vi dock ser som positivt är att samtliga regioner har gjort en kraftansträngning för att återfå den operationskapacitet som man hade före pandemin. Vi var precis innan konflikten på arbetsmarknaden som vi just nu står mitt uppe i tillbaka på hundra procents operationskapacitet.
Det är en fantastisk ansträngning som medarbetarna har gjort för att kunna ge vård till patienter. Men läget är mycket allvarligt, och behovet av arbetsmiljöåtgärder kvarstår.