Herr talman! Jag hör till den farliga läkargenerationen. Jag fyller 74 år om tre veckor, men min kliniska verksamhet begränsas till att ordna fästingvaccin åt familjemedlemmarna. Jag koncentrerar mig på att finnas här i Sveriges riksdag och vara beslutsfattare. För det finns det uppenbarligen ingen 70-årsgräns.
Herr talman! Det är tredje gången jag i kammaren tar upp att det är EU:s år för lika möjligheter. Det är för mångfald och mot diskriminering i alla former, inklusive åldersdiskriminering.
Den socialdemokratiska regering som fanns år 2000 sade ja i EU till ett direktiv mot åldersdiskriminering. Men här säger Socialdemokraterna någonting annat. Man tillsatte en utredning som fick så mycket tid på sig att vi ännu inte har någon lag. Men den nuvarande regeringen arbetar i en sådan lags anda.
Borttagandet av 70-årsgränsen är att se som ett led i det arbetet och att i avsaknad av lagen ändå leva upp till direktivet. Det finns i övriga EU-länders lagstiftning med undantag för Luxemburg och Sverige.
Flera har talat om att äldre läkare inte håller sig uppdaterade i ny medicinsk kunskap och sådant. Jag håller inte med. Det ni inte tar upp som en värdering är den livserfarenhet som man får av att se många patienter och att följa deras förlopp.
Somligt kan man läsa i bok och vetenskapliga tidskrifter. Men att följa patienter i verkligheten är kanske den allra viktigaste läroboken. Det är någonting som har undervärderats.
Kronologisk ålder är inget bra instrument att skilja agnar från vetet. Några av er har tagit upp överförskrivande läkare. Jag har haft tillsyn över läkemedelsförskrivning under ett antal år. Det fanns läkare i alla åldersgrupper.
Vi hittade en gång en grupp som var lite äldre privatpraktiserande. De var hårt pressade av sina patienter att skriva ut. De levde faktiskt under hot: Om du inte skriver ut, så .
De gick själva med på att bli av med sin förskrivningsrätt. De fick psykiater som backup dit de kunde skicka patienterna. På det sättet kom man till rätta med problemet. Jag tror att tillsynen är en mycket viktigare sak att satsa på än att invagga sig själv i en känsla av falsk säkerhet med kronologisk åldersgräns.
Socialstyrelsens möjligheter att göra någonting åt de fel och brister man hittar är på grund av dålig lagstiftning begränsade. Socialstyrelsen har tagit upp det med tidigare regeringar gång efter annan. Men det har inte gjorts något. När fallen har kommit upp i kammarrätten har vederbörande gått fri. Det har inte varit till gagn för läkarkåren, patienterna - det är naturligtvis värst för patienterna - och inte för någon.
Det är därför väldigt bra att det nu kommer en utredning om patientsäkerhet. Jag har ställt en fråga till Göran Hägglund. Han har i sitt svar utvecklat detta, och överförskrivningar och felbehandlingar är kärnpunkten i utredningen.
Det togs upp att vi behöver fler läkare. Det finns också på regeringens program. I bristens tid ska vi inte dra undan mattan för de läkare som vill och kan fortsätta efter 70 år. Där kommer naturligtvis frågan om ersättningsetablering upp.
Jag är glad över att åldersgränsen tas bort. Jag är ledsen över den syn som oppositionen har på äldre läkare. Jag var på Samfundet äldre läkares årsmöte i helgen. Det var ett par hundra personer med en mycket hög samlad kompetens där.
Många av dem går nu in och vikarierar där det är brist på läkare. Jag är övertygad om att de lojalt gör ett väldigt gott jobb. De hade kanske velat använda sin tid till något annat. Men i lojalitet med patienterna och sjukvården ställer de upp.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)