Herr talman! Som redan nämnts behandlar det här
betänkandet regeringsförslag om riktlinjer för
organisation av en marknadskontroll av produkter.
Den här typen av organisationer är också under
uppbyggnad i övriga länder som är anslutna till
EES-avtalet.
Det som riksdagen skall ta ställning till är ett
förhållandevis okomplicerat, flexibelt system för
marknadskontroll av produkter, ett system där
framtida förändringar och anpassningar -- vid
eventuella behov av sådana -- relativt enkelt kan
göras.
Betänkandet behandlar också förslag i
budgetpropositionen om anslag till Styrelsen för
teknisk ackreditering -- SWEDAC --, provnings-
och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.
Anslag till Elsäkerhetsverket behandlas också i
detta sammanhang.
Som föregående talare redan sagt är utskottet enigt
om huvudinnehållet och inriktningen i regeringens
förslag, även om det finns två reservationer.
Regeringens förslag tillstyrks alltså.
Den ena reservationen är av viss principiell
karaktär. Den andra är av mer finansieringsteknisk
karaktär.
Det nu aktuella ärendet följer upp beslut om en ny
lag från 1992 och den process som en EU-anpassad
kontrollverksamhet kräver. Det vi nu skall besluta
om gäller ett system för marknadskontroll med
inriktning på redan marknadsförda produkter. Det
är viktigt att det fungerar bra. Det är en statlig
efterkontroll av att tillverkare och importörer har
fullgjort sina förpliktelser. Det gäller bl.a. att
säkerhetskrav verkligen är uppfyllda.
SWEDAC föreslås bli samordnande myndighet.
Man hade i och för sig kunnat stanna för
Kammarkollegiet, men det handlar i första hand
om tekniska frågor och inte om handelspolitiska.
Därför är valet av SWEDAC ganska naturligt.
Axel Andersson vill att riksdagen stöder
reservationerna som är fogade till betänkandet.
Det som den socialdemokratiska reservationen tar
upp i fråga om eventuella risker för jäv behöver inte
behandlas här och nu. Den diskussionen bör föras
när konkreta ställningstaganden till ansvarsfrågor
om typgodkännande är aktuella. Resonemanget är
i alla fall tills vidare högst hypotetiskt.
Till detta kan man också lägga att systemet bygger
på att ackreditering innefattar prövning av
förtroende och integritet även hos dem som söker
ackreditering.
Den andra reservationen rör finansieringen av
Elsäkerhetsverket. Här delar alltså inte
utskottsmajoriteten reservanternas bedömning.
Ett eventuellt bortfall av vissa uppgifter hos
Elsäkerhetsverket bör resultera i en motsvarande
minskning av anslagen till verksamheten. Här finns
också medbakat ett produktivitets- och
effektiviseringskrav på ca 3 %, ett krav som
utskottets majoritet anser vara rimligt.
Utskottsmajoriteten anser alltså att det inte finns
anledning att nu anslå vad som kan uppfattas som
extra pengar i förväg. Att handla på det sättet ger
inte de rätta signalerna. Det kan bidra till att
försvaga incitamenten för en rationell och optimal
verksamhet.
Herr talman! Mot denna bakgrund, och med
hänvisning till vad som för övrigt framförts i
betänkandet yrkar jag bifall till näringsutskottets
betänkande nr 21 och avslag på reservationerna.